Idag har vi bott i lägenheten i 1 månad. Det har varit minst sagt kaotiskt. Men idag känns saker lite lättare. Bara en sån sak som att flytta för första gången på 13 år väcker naturligtvis mycket känslor inom en. Jag hade som jag alltid har, stora förväntningar. Och när det inte blev som jag hade tänkt mig så började musten sugas ur mig. Mitt i allt detta så fick jag hastigt ta farväl av Nala som har fått flytta. Min älskade Nala som hjälpte mig så mycket med att bearbeta min sorg från när Bonzo gick bort. Bara några dagar efter det så får vi väldigt tråkiga nyheter och bara några dagar efter det får vi se när Johans farfar förs iväg i ambulans och vi vet inte om vi någonsin kommer att få se honom igen.

Det har varit en riktig berg och dalbana med känslor. Som tur är så gick allt bra med Johans farfar men den rädslan vi fick leva med och på ett sätt fortfarande lever med är inte lätt. Jag är så glad att jag har Johan vid min sida. Hade aldrig orkat med denna månaden om jag inte haft honom. Nu hoppas jag att saker kommer lugna ner sig för oss. Vi skulle verkligen behöva landa i allt som hänt.

Känns lägenheten som hemma efter 1 månad? Både ja och nej skulle jag säga. Jag kan fortfarande inte förstå att vi bor här. Ibland känns det som att vi bara är här på lånad tid och att vi snart ska flytta vidare. Men för varje möbel som flyttar in desto mer hemma känns det. Det som jag har väldigt svårt att förstå är att jag kan forma vårt hem precis hur jag vill. Det finns endast en begränsning och det är pengar haha. Men att vara 32 år gammal och äntligen kunna köpa all den inredningen som jag drömt om så länge det känns verkligen overkligt.

Lägenheten känns nästan för fin för oss. Men jag tror det kommer bli helt magiskt när det är klart. Är så tacksam över att jag och Johan har samma stil när det kommer till inredning. Nu inväntar vi vår nya soffa som ska komma nästa vecka. Den första vi köpte visade sig vara i fel färg. Men jag tror denna nya soffan kommer vara helt magisk. Sen är det soffbord och tv-bänk som väntar. Vi har redan hittat vad vi ska ha men vi inväntar rabatter. Alla möbler som vi har köpt har varit nedsatta. Trots det så är våra månadskostnader sky high just nu.

Nu börjar även Johans semester så jag hoppas att vi kommer kunna åka på lite roliga utflykter. Jag kommer fortsätta jobba precis som vanligt men det blir lite lugnare tempo med hundarna de kommande 3 veckorna då jag bara kommer ha Oliver att ta ut på promenad. Men det betyder bara att jag kommer ha ännu mer tid att lägga på mina sociala medier. Jag har aldrig jobbat så mycket som jag gör nu men jag känner att det är lite nu eller aldrig. Vill jag nå min sista dröm och mål så finns det ingen tid för vila.

Idag har vi bott här i lägenheten i 3 veckor. Livet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vet att många har kommenterat på min instagram att jag är ”negativ” och vet ni vad. Jag är och har alltid varit mig själv. Om du kommer fram till mig och frågar hur jag mår och jag mår skit, då kommer jag också svara att jag mår skit. Vill man ha rosa luftslott så får man helt enkelt avfölja mig och följa någon som kan måla upp en perfekt vardag där ingenting går fel.

Jag delar med mig av mitt liv. Så som jag alltid har gjort de senaste 19 åren. Ibland är jag ledsen, arg eller glad. Mina känslor ändras men jag är alltid ärlig med vem jag är och hur jag känner. Jag tycker det är extremt viktigt att visa upp vardagen så som den faktiskt är. Jag hade kunnat ljuga och säga att allt är så fantastiskt i vår nya lägenhet men det hade varit en lögn.

Igår kväll medan Johan var i Göteborg på sommarfest med sitt jobb så träffade jag på en ny granne i tvättstugan. Ny för mig ska sägas. Super trevlig och vi stod ett tag och pratade. Alla de grannar som jag har träffat hittills har varit så himla trevliga och vi trivs så himla bra här i huset. Jag var naturligtvis lite orolig för vilka som skulle bli våra blivande grannar. Speciellt när man har haft samma grannar i 13 år så som jag hade haft. Men både läget och grannarna känns så bra. Även om vi bor mitt i stan så är det så himla lugnt och skönt här.

Efter att köksbordet kom igår så började det verkligen kännas som hemma. Den där magiska känslan som har fattats sedan vi flyttade in börjar komma smygandes. Nu har vi bara projketet att packa ner soffan för att köpa en ny. Vi har hittat en soffa som verkligen skriker oss. Jag tror inte att den kommer falla alla i smaken men jag gillar den mer än den vi har nu. Vi har beställt hem ett tygprov på den nya soffan så att vi kan säkerställa att den faktiskt är beige.

När jag gick ut med att vi skulle flytta så sa jag att detta är början på en helt ny bok. Och vad vore en bok utan en massa drama i början? Ganska tråkig eller hur? För min del så hade den dock fått innehålla ca 80% mindre drama haha. Nu hoppas jag att saker kommer att lugna ner sig för oss. Vi har fortfarande inte fått in rutinerna ordentligt. Vi glömmer helt av att vi behöver laga mat så matlådor behöver bli en prioritering. Men något säger mig att med vårt nya köksbord så kommer jag både börja laga mer mat och baka här hemma.

Klockan sju ringde larmet och klockan åtta var jag på gymmet. Och vet ni vad? Idag skaffade jag gymkort! Jag har tidigare bara haft ett prova på kort men jag är så himla nöjd med gymmet och personalen så jag köpte ett gymkort nu istället för att vänta ut prov tiden. Jag älskar att träna och desto svettigare jag blir desto nöjdare är jag.

Jag har i många år haft en bild av vem jag vill vara och nu är jag hon. Jag är hon som bor i den finaste lägenheten, som tränar regelbundet, har en fin relation till vänner och familj. Ett förhållande som är starkare än Wolverines adamantium klor. Nu de senaste dagarna så har jag börjat känna mig glad igen. Jag är inte lika stressad utan börjar inse att allt kommer bli bra. Jag tror att mycket kommer släppa när vi har fått de möblerna som fattas. Då kommer det förhoppningsvis börja kännas som hemma. Det luktar fortfarande målarfärg/slipat golv när man kommer innanför dörrarna men snart så hoppas jag att det börjar dofta hemma.

Ni vet vilken brutal otur vi har haft sen vi flyttade hit. Det har varit så himla jobbigt och ingen av oss har ens kunnat känna glädje över att vi precis har flyttat in i vår drömlägenhet. Men nu börjar det sakta men säkert vända. Egentligen borde jag inte skriva det förrän vårt matbord och soffa har kommit men jag upplever själv att jag mår bättre och känner mer glädje här hemma nu.