DixiWonderland.com

Den 18 Mars 2021 så kom Zack Snyders version av Justice League. En 4 timmar lång film om superhjältarna från DC Universe. Men varför kom det en till Justice League när det redan finns en från 2017?

Zack Snyder är en amerikansk regissör, producent och manusförfattare. En av de största i världen. Han har gjort filmer som Wonder Woman, Man of steel, Batman VS Superman. Så när Zack meddelade i Maj 2017 att han kommer hoppa av Justice League så kom det som en stor chock för alla. Men det visade sig sedan att hans 20 åriga dotter Autumn hade tagit sitt liv. Och som vi alla kan förstå så behövde han tid tillsammans med sin familj.

Marvel VS DC

Det har alltid funnits ett ”krig” mellan Marvel och DC. Min personliga tolkning är att Marvel är betydligt ljusare än DC. Jag upplever att Marvels filmer alltid är lite förutsägbara och mer barnvänliga. Medan Gotham är en extremt mörk plats där det knappt finns något hopp kvar. Marvel har mycket mer humor i sina filmer medan DC är mer allvarliga, i min mening.

Ska man vara helt korrekt så kom den första Marvel filmen ut 2000. Det var X-MEN. Men eftersom att Marvel inte ägde rättigheterna till X-MEN så fick de filmerna aldrig gå under Marvel även om X-MEN faktiskt tillhör Marvel (tekniskt sett). Samma sak gäller de första Spiderman filmerna. Det var inte förrän Tom Holland som idag spelar Spiderman skulle vara med i Infinity War som Fox och Disney gjorde en deal så att Spiderman kunde bli en del av Marvel Universe. Men med andra ord så hade det kommit ut en hel del Marvel filmer förrän den första DC filmen kom 2013 som var Man of steel. Ribban sattes väldigt högt och många insåg att det skulle bli ett krig om vem som har de högsta siffrorna i biljettkassan.

Därför blev den första Justice League filmen en flopp

Förväntningarna inför den första Justice League filmen var höga! Vi hade redan fått se de första Avengers filmerna så förhoppningarna om att DC skulle ligga på samma nivå var enormt höga. Men den 2 timmar långa filmen som kom ut 2017 lämnade ett hav av besvikelse. Vilka var dessa nya karaktärerna? Manuset var något av de sämsta jag upplevt. Det fanns ingen som helst sammanhållning. Ett av de största problem var att Snyder hoppade av. Men också att de stressade fram Justice League. Samma år som Justice League kom ut så släppte Marvel Guardians of the Galaxy Vol. 2 (863,8 miljoner USD), Spider-Man: Homecoming (880 miljoner USD) och Thor: Ragnarok (854 miljoner USD). Justice League drog in 657,9 miljoner USD.

Därför är Zack Snyders Justice League utan tvekan den bästa

På ett sätt så kan man säga att Snyder hade ett stort försprång. Han visste vad fansen inte tyckte om med den första filmen och kunde utnyttja det när han gjorde sin egna version. Men den största skillnaden i Snyders version är att kan man nu får lära känna karaktärerna. Jag skulle säga att jag har rätt stor koll på både Marvel och DC karaktärer då jag är rätt nördig av mig (no shit!). Men även jag var förvirrad om vem Cyborg var och vad hans krafter gick ut på. Men nu har man fått en väldigt stor presentation av dom alla. Vi vet en del av deras bakgrund och vi förstår deras handlingar på ett annat sätt. Manuset i Snyders version är magi jämfört med den första. Det är en röd tråd genom hela filmen och vi förstår mer av handlingen.

Något som jag tror många blev besvikna på var Steppenwolf (the villan). Han kändes otroligt mesig och i filmens första öppning när han ska ta The mother box från The Amazons så framställdes även amazonerna som mesiga. Den scenen är betydligt längre i Snyders version och till skillnad från tidigare så har Steppenwolf levlat upp några steg. Inte bara i hur han agerar utan också i utseende. Nu ser han mer badass ut, precis som en villan ska se ut. Steppenwolf tar även med sig en STOR tvist men ni får se filmen för att förstå vad jag menar.

Overall så är Snyders version extremt mycket bättre än versionen som kom ut 2017.

Behövde filmen vara 4 timmar och 2 minuter lång? Tveksamt. I början av filmen så upplevde jag den som lite hoppig men sen knöt det sig samman på ett bra sätt. För mig som har sett den första versioner 5 gånger så satt jag hela filmen och jämförde de båda vilket blev lite jobbigt. Men har du inte sett någon av filmerna så ska du se Zack Snyders! Jag uppskattar att många dåliga scener från den första inte fanns med längre. Tex när Aquaman sätter sig på Wonder Womans lasso eller när Flash ska rädda den ryska familjen.

Snyder har dedikerat hela denna filmen till sin dotter som tragiskt nog tog sitt liv

Sen det viktigaste av allt med denna filmen var slutet. Filmen är uppdelad i 6 olika kapitel: Don’t Count On It, Batman, The Age Of Heroes, Beloved Mother, Beloved Son, Change Machine, All The King’s Horses och Something Darker. I slutet av filmen så stod det For Autumn i samma typsnitt som de tidigare kapitlen men där tar filmen slut. Min sambo tog och googlade och det var då vi fick veta att Snyder har dedikerat hela denna filmen till sin dotter som tragiskt nog tog sitt liv den 12 Mars 2017.

Anledningen till varför jag tycker det är så fint att han dedikerar filmen till sin dotter är för att det uppmärksammar psykiskt ohälsa. Autumn var adopterad från Kina och i mångas ögon så levde hon drömlivet med sin nya familj. Men psykisk ohälsa bryr sig inte om ifall du är rik eller fattig. Vilken färg din hud har eller vem du är. Det kan drabba alla. Jag vet själv hur det är att leva med psykisk ohälsa. Jag vet vad som händer med en person när en anhörig tar sitt liv. Det är fruktansvärt tragiskt att så många människor mår så pass dåligt att de inte ser någon annan utväg. När Snyders fans fick veta anledningen till varför han hoppade av första Justice League filmen så valde de att samla in 500.000 miljoner dollar till organisationer som arbetar med psykisk ohälsa. Något som jag tycker är otroligt fint gjort.

Om du känner någon eller om du själv mår dåligt så finns det hjälp att få. Här under har jag samlat olika hemsidor som du kan kontakta för att få hjälp. Kom ihåg att DU är viktig och DU är unik. Vi behöver dig här hos oss.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Suicide Zero – För ett samhälle utan självmord

MIND – För psykisk ohälsa

Sen jag köpte alla våra nya kryddor så tycker jag det är så himla roligt att laga mat igen. En av maträtterna som vi åt i veckan var havets wallenbergare med potatismos, handskalade räkor, ärtor och smält smör. Så gott!

Mars månad har gått så himla fort. Det känns som jag nyss var och fixade min praktikplats. Då var det en hel månad kvar och imorgon är det bara 2 veckor kvar. Jag längtar så mycket! Bara att få komma ut och träffa folk. Nu kommer jag mest vara på lagret. Men känslan av att ha en plats som man måste gå till varje dag. Sambon fyller snart år så vi ska ha tre kalas för honom. Vi kommer fira honom ute i Öresjö samtidigt som vi firar påsk. Sen blir det två separata middagar med våra mammor. Skönt att kalasen är innan praktiken.

Min första vlogg på över ett halv år kommer på Tisdag

Igår var vi ute i Öresjö och planterade blommor i min sambos farmor och farfars balkonglådor. Sen satte vi igång med att gräva upp alla jävla ormbunkar som har tagit över rabatten. Rötterna på dom är inte att leka med! Men vilken skillnad det blev. Det kommer en vlogg om det på Tisdag. Ja ni läste rätt! Detta blir min första vlogg på över ett halvår. Jag tänker att jag kommer börja lägga ut en vlogg då och då när jag känner för det. Nu i pandemin så finns det i stort sett ingenting att vlogga eftersom att man bara sitter hemma. Sen har det varit enormt svårt efter Bonzo. Det blev så mycket enklare för mig att göra en massa videos om växterna där jag kan prata om dom och inte om hur jag mår. Men jag hoppas att ni vill se vloggen på Tisdag. Blev riktigt nöjd med den.

Hade det inte varit för mina växter så hade jag aldrig varit där jag är idag i och med all sorg som jag har bearbetar. När jag håller på med dom så släpper jag allt runt omkring och det har varit avgörande för mitt mående. Jag har också fått så himla många fina vänner tack vare att vi delar samma intresse. På bilden ser ni en av mina absoluta favoriter här hemma Monstera Deliciosa Variegata Albo. Ni hittar min Youtube kanal med en massa växtvideos här.

Och jag insåg även igår när vi höll på i trädgården att jag har hittat hem. Ni vet den klassiska frågan när man är liten ”Vad vill du bli när du blir stor?” och man har så många yrken. Själv ville jag bli polis, kock, världsartist och sen växer man upp och man har ingen som helst aning om vad man vill bli. Jag önskar att skolorna hade betydligt mycket mer praktik i gymnasiet än vad vi fick. Jag tror inte ens att vi hade praktik. Det beror väl på vilken linje man väljer. Men om man aldrig får prova på ett yrke hur ska man då veta vad som är rätt för en?

Jag vet inte varför tanken på att bli florist inte fanns med i mina tankar under min studietid. Kanske för att jag inte trodde att jag skulle ha någon framtid överhuvudtaget. Men igår när vi stod där i rabatten och slet i 1,5 timma så kände jag mig så lycklig. Det var fysiskt jobbigt men mentalt så mådde jag bara bättre och bättre för varje ormbunke som åkte ur rabatten. Jag har hittat hem. Jag har hittat något att jobba med som kommer göra att jag går till jobbet med ett leende på läpparna. Efter alla arbetsplatser som jag varit på, många av dom ger mig fortfarande en klump i magen när jag tänker på dom. Så känns det underbart att jag kommer få arbeta med något jag älskar resten av mitt liv.

Inlägget är reklam för Avanza.se och innehåller annonslänkar

Inspirationen för detta blogginlägget kommer från Johanna Kulls blogginlägg på Avanza.

Tänker ni mycket på er pension? Det var inte förrän jag började investera på börsen som jag började tänka på min pension. På ett sätt så känns den så långt bort men samtidigt så kan jag bli arg över att jag inte började investera tidigare. Så som läget ser ut idag så kommer många få en väldigt dålig pension trots att du har arbetat hela livet. När jag blev egenanställd och därmed inte fick någon tjänstepension så var det upp till mig att se till att investera pengarna i bra fonder så att jag kan trygga min framtid. Och även om du har tjänstepension så kommer det inte att räcka till. Idag behöver man själv ha ett pensionssparande för att få en bra pension.

Om du sparar på börsen så kommer du att få

Vid 300 sparade kronor i månaden kommer:

20-åringen att få 1 100 000 kronor i sparkapital
30-åringen att få 520 000 kronor i sparkapital
40-åringen att få 240 000 kronor i sparkapital

Vid 1 000 sparade kronor i månaden kommer:

20-åringen att få 3 560 000 kronor i sparkapital
30-åringen att få 1 720 000 kronor i sparkapital
40-åringen att få 790 000 kronor i sparkapital

/ Från Johanna Kulls blogginlägg på Avanza

Det krävs alltså inte mycket sparande för att trygga din framtid. Men hur ska man tänka när man väljer fonder för sitt pensionssparande? Jag har valt fonder med hög risk. Detta är pengar som jag inte kommer använda på många år framöver och då anser jag att det är bättre att investera i en högrisk så att pengarna har möjlighet att växa mycket. När man börjar närma sig pensionen så kan man välja att flytta pengarna till en låg risk fond om man vill det. Men det är inget skulle investera i nu när det är så många år kvar tills jag ska gå i pension.

Just nu har jag 6 fonder hos Avanza med inriktning på teknik, investering i svenska småbolag, en fond mot den asiatiska marknaden och fonder som är inriktade på lösningar i klimatkrisen. Det är viktigt att man sprider sina risker och inte endast investerar i tex teknikfonder. Börsen går alltid upp och ner men fonder är en väldigt tryggt sparform då det kan vara 70 olika bolag i en fond.

Jag ligger ca 10 år efter jämfört med mina jämnåriga

Då jag står utan inkomst just nu så försöker jag spara så gott jag kan. Ibland är det ingenting och ibland kan jag fylla på mina fonder med 100 kronor/st. Jag längtar så mycket efter att få en anställning och sen kunna spara undan flera tusen kronor varje månad. Jag ligger ca 10 år efter jämfört med mina jämnåriga som har haft en fastanställning sen 20 års åldern. Men min fördel är att jag inte har några lån vilket jag tror rätt många i min ålder har. Vi bor också billigt vilket gör att jag förhoppningsvis kan komma ikapp rätt fort. Det viktigaste är att man har ett sparande och att man själv har ett eget pensionssparande. Under 2020 hade mitt sparande hade en total värdeförändring på 27100 kronor så naturligtvis hoppas jag att den siffran för 2021 kommer vara betydligt högre.

En sommarbukett till min fina mamma

Jag fick ett presentkort av min mamma på Blomsterlandet. Hon hade fått det av sina gamla arbetskollegor för att hon slutat. Då mamma inte är lika duktig med krukväxter som jag är så sa hon att jag kunde få presentkortet och använda det i min utbildning. Sagt och gjort!

Som jag nämnt tidigare så är utbudet väldigt begränsat jämfört med hur mycket blommor det finns att välja på i Juni. Men jag blev väldigt nöjd med valet av blommor. Mitt problem är att jag älskar stora buketter. Så för mig är det en utmaning att göra mindre buketter. Jag ville göra en somrig bukett och det tycker jag att jag lyckades med. Utbudet av blommor var okej men jag upplever att utbudet av utfyllnad är svårare att få tag på. Brudslöja är inte någon favorit men jag tyckte det passade in bra. Helst hade jag velat ha stora gröna blad.

När jag gjorde denna buketten så valde jag att ta liljor som redan var på väg att öppna sig. För mig är det viktigt att blommorna blommar samtidigt. Hade jag köpt liljor som var stängda så hade de börjat blomma när resten av blommorna börjat vissna. Spiraltekniken sitter rätt bra även om detta var mitt andra försök. När man väl har fått in tekniken så är det rätt lätt. Jag skulle inte säga att jag är ett proffs men övning ger färdighet.

Högra krav kan ibland göra att man trycker ner sig själv

Något som jag provade för första gången var att slå in buketten med papper. Det är en viss teknik som man använder sig av för att göra detta och jag blev riktigt nöjd. Vilket känns väldigt skönt att kunna säga att jag är nöjd. Mina krav är så höga. Och högra krav kan ibland göra att man trycker ner sig själv. Men jag är nöjd med inslagningen. Det enda som jag ser nu i efterhand är att det är som ett hål i buketten vilket syns på bilden till vänster. Den vita blomman borde ha flyttats mer till mitten för att buketten skulle bli perfekt. Men det är av misstag som vi lär oss så detta kommer jag ta med mig till nästa bukett. När liljorna väl slår ut så tror jag inte det är något som man tänker på. Mamma blev jätte glad för sin sommarbukett och det är det viktigaste.

Man kan nästan tro att jag har slutat blogga som alla andra. Sanningen är väl den att jag som många andra har påverkats mycket av denna pandemi. Jag levde ett rätt så isolerat liv redan innan men jag och min bestie var alltid ute och åt lunch en gång i veckan. Den stunden var så viktig för oss och något som vi verkligen prioriterade. Nu kan vi inte ens minnas när vi var ute och åt senast.

Sen mitt i denna pandemin så genomgår jag fortfarande ett stort sorgearbete

På Onsdag är det 6 månader sedan som Bonzo somnade in. Jag har den senaste tiden pendlat mellan två lägen. Ett där jag konstant gråter i flera dagar och ett där jag lyckas trycka in all sorg i ett rum och stänga dörren. Vilket ger mig andrum. Men så fort ett minne dyker upp så kommer tårarna. Mitt hjärta läker inte. Det spelar ingen roll att vi fick 15 fantastiska år tillsammans. Jag går fortfarande sönder varje dag av saknaden efter honom.

Jag känner att det är svårt att hitta något att blogga om

Ibland flyter dagarna ihop så mycket att jag inte ens vet vilken dag det är. Men jag försöker fokusera på det som får mig att må bra. Påskpyntet som vi har här hemma, längtan efter ljuset. Att spendera tid med Kira. Vår lilla tjej som tydligen har en hudsjukdom som heter Alopecia. Kan även kallas BSD (Black Skin Disease). Ni har kanske noterat att hon saknar päls på stora partier av sin kropp och det orsakas av denna sjukdomen. Den är helt ofarlig och påverkar henne inte. Hon är lika glad och go trots att hon ser ut som en skabbig råtta haha. Hon har även fått en vän som heter Atlaz. Min mamma brukar passa honom ibland och han är också en gatuhund. Super go är han.

Utbildningen är lite på paus just nu. Min nästa hemläxa är att göra blombuketter men jag inväntar att jag ska få börja min praktik. Vill få chansen att öva en del innan jag skickar in resultatet. Så nu spenderar jag min tid med att se så många olika tutorials som jag kan komma åt. Det är naturligtvis stor skillnad att se en video och sedan göra själv men jag vill lära mig så mycket som jag bara kan. Mamma var snäll och gav mig ett presentkort på Blomsterlandet på 800 kronor så det borde räcka till två buketter. Hade jag kunnat så hade jag gjort buketter hela dagarna.

Så ska jag sluta blogga?

Målet med min utbildning är att jag ska få jobb. På ett sätt (och det känns väldigt konstigt att skriva detta) så känner jag mig klar. Jag har delat med mig av mitt liv sen jag var 13 år gammal, på gott och ont. Men jag tror jag börjar komma till den punkten där jag inte ser bloggen som mitt jobb längre. Och då börjar allt kännas meningslöst på något sätt. Är det värt att lägga all den tiden som det tar att skapa ett inlägg om jag inte får betalt för det?

Det känns som en lättnad när ”måste” försvann. Jag måste uppdatera. Jag måste komma på något att skriva om så att jag kan publicera en massa blogginlägg nästa vecka. Det där ”måste” känner jag inte längre. Jag tror det är roligare för er att läsa såna här inlägg som är äkta. Och nu menar jag inte att mina tidigare inlägg har varit fake. Men det är skillnad att skriva ett blogginlägg för att man vill dela med sig och inte för att man måste. Därför kommer inte uppdateringarna lika ofta längre. Men jag har svårt att tro att jag kommer sluta blogga helt och hållet. Det finns så mycket som jag vill uppnå, drömmar som jag vill ska bli verklighet. Vad vore jag för hemsk person om jag i 10 års tid har tjatat om dessa drömmar och sen bestämmer mig för att inte dela äventyret med er?