Innehåller reklamlänkar för Ellos.se

Vart tog sommaren vägen? Här i Trollhättan så regnar det och regnar och regnar. Jag har egentligen ingenting emot regnet men när man jobbar utomhus i flera timmar då är det inte roligt. Idag var det så illa att jag var tvungen att gå hem och byta skor för mina skor tål inte ens en liten vattendroppe. Så när det öser ner då blir skorna helt dyngsura.

Det känns konstigt att ”vara tillbaka på jobbet”. Jag har ändå jobbat hela sommaren lång men det är nu man inser hur mycket man faktiskt går i jobbet då både Hugo och Smilla har kommit tillbaka från sitt sommarlov. Hugo har även flyttat. Tidigare var han den hunden som jag hade närmast, nu är han den som bor längst bort. Det tar 20 minuter att gå från honom till Smilla så nu kommer jag lätt komma upp i över 10.000 steg om dagarna.

Efter jobbet idag så ställde jag mig och bakade min berömda äpplekaka. Sari skulle nämligen komma hit på besök. Hon har inte varit här sen vi flyttade men tyvärr så blev hon tvungen att ställa in. Jag skulle precis ta ut kakan ur ugnen när jag fick beskedet men det är ju tur att varken jag eller Johan tackar nej till lite gofika haha.

Idag fick jag även hem min fina piedestal. Först så köpte jag denna i off white men den smälte in alldeles för mycket med golvet. Så vi skickade tillbaka den och så beställde vi denna i mörkbrunt som passar så jäkla bra ihop med vår tv bänk. Den var jäkligt dyr men just nu är den nedsatt så passa på när ni kan få lite rabatt. Imorgon kommer även vårt soffbord och jag hoppas verkligen att det lever upp till våra förväntningar nu. Sen väntar vi bara på reservdelen till mitt sängbord som vi har väntat på i en månad nu…

Sommarens sista sommarmånad är här, Augusti. Denna sommaren blev allt annat än vad jag trodde den skulle bli. En flytt jag drömt om i 10 år blev totalt kaos. Vi fick uppleva så mycket oro och sorg som vi inte hade räknat med. Och när jag trodde att jag skulle få chansen att spendera mer tid med mina vänner när de hade semester så verkar de ha glömt bort att jag existerar.

Men saker börjar sakta men säkert falla på plats. Vi börjar bli klara med alla möbelköp som vi har sett som måsten och detta har gjort att lägenheten börjar kännas som ett hem. Vårt hem. Jag kan fortfarande inte fatta att allt detta är vårt. Vi har börjat landa och skapa nya rutiner. Några av mina favorit rutiner är gymmet. Jag älskar att gymma! Är så himla glad över att jag tog steget. En annan rutin som jag älskar är våra Lördags frukostar. Varje Lördag så gör jag rena hotellfrukosten här hemma till oss och vi njuter så mycket av att få starta morgonen tillsammans.

Jag har kommit på mig själv flera gånger med att sitta i soffan och känt mig så himla lycklig. Tänk att jag hamnade här, i denna soffan, i denna lägenheten med mitt livs kärlek. Vi har varit tillsammans i så många år och man kan kanske tro att känslorna skulle svalna. Naturligtvis går jag inte runt och är nykär varje dag år efter år. Men det kommer stunder där jag har fjärilar i magen när jag ser på honom.

Så nu är vi här. I vår stora fina sekelskiftslägenhet. Det första kapitlet i denna nya boken är avslutat. Det var kaotiskt, sorgligt, fullt med oro, svordomar men bevis på att kärleken klarar allt kaos som kastas mot oss. Nu bläddrar vi till nästa kapitel som förhoppningsvis innehåller bra rutiner, god mat, många skratt och mycket jobb.

Denna sommaren blev långt ifrån vad jag hade trott att den skulle bli. Det är så mycket som har hänt som vänder livet upp och ner. Regnet öser ner utanför våra stora fönster. Lika fort som regnet faller till marken så faller mina tårar. Vår älskade Melkersson har fått somna in. Han var den sista i vårt hundgäng. Det var han, Ronja och Bonzo. Nu finns ingen av dom kvar. Jag är så tacksam över att vi fick spendera så mycket tid med Melker tiden innan han skulle få somna in.

Att förlora en familjemedlem är fruktansvärt, det gör så ont. Nu var inte Melker vår hund men han var en del av våra liv i 12 år. Och det fanns även en tid när jag arbetade som hundrastare åt honom. Han var så glad vissa dagar när jag kom att han ställde sig på bakbenen för att ge mig en massa pussar. Och då ska man veta att Melkersson aldrig varit en kille som gillat att pussas.

Vila i frid vår älskade Melkersson ❤️
Du är för alltid älskad och så otroligt saknad ❤️