Midsommar, Bröllop & Bröllopsbukett

Innehåller reklamlänk för Nordcifeel.se

Mina naglar har aldrig varit så fina som de är just nu! Är så jävla glad och tacksam för det. De är så långa nu att jag har svårt att skriva på mobilen haha. Men det är så roligt att varje Söndag måla om dom. Färgen som jag har denna veckan hittar ni här.

Midsommar, Bröllop & Bröllopsbukett

Nästa vecka är det Midsommar men för vår del så blir det också bröllop. Johans pappa och Marie ska gifta sig. Detta blir mitt första bröllop och jag har fått äran att ha hand om alla blommorna. Bordsarrangemangen, bröllopsbuketten och coasagen. När jag gjorde min första brudbukett så sa jag att jag aldrig kommer göra en brudbukett under Midsommar. Utbudet av blommor är tyvärr inte alls bra under denna tiden då butikerna satsar på Midsommarblommor. Som tur är så är Marie världens bästa så jag har i stort sett fria händer.

Juni månad har bjudit på fruktansvärt dåligt väder. Något som också gör mig nervös i och med att bröllopet kommer vara utomhus. Vi har haft världens oväder här och nu i veckan fick vi så mycket hagel att gatorna blev helt vita. Oliver har inte uppskattat detta som ni kan se haha. Men inte jag heller. Sommaren är så himla kort så man behöver verkligen solen och värmen. Hoppas verkligen att det vänder snart.

Träningen går bättre än någonsin

Denna veckan har jag imponerat på mig själv. Igår körde jag 20 minuter crosstrainer, 50 minuter styrketräning och sen ställde jag mig på löpbandet och joggade i 20 minuter utan paus. Det sjuka var att jag hade nog kunnat jogga i hela 40 minuter. Energin tog aldrig slut! Jag kunde knappt tro det själv. Jag har enda sedan jag var liten älskat att springa. Men dålig kondition gör att man orkar inte springa speciellt länge. Nu sprang jag 2 km utan paus och det är en sån jäkla stor vinst för mig. Jag vill testa att se hur länge jag faktiskt orkar springa innan jag blir trött. Så otroligt roligt att se hur mycket starkare min kropp har blivit under detta året som jag har tränat.

Återförenad med min älskade Hugo

Och igår fick jag äntligen pussa min älskade lilla Hugo! Han är på besök i Trollhättan denna veckan så hans matte frågade om jag ville ses. Blev så glad när hon frågade för jag saknar honom så himla mycket. Det är ca 8 månader sedan vi sågs sist men han kom ihåg mig och vi fick mysa en massa. Jag kan inte låta bli att bli lite extra stolt över mig själv. Det säger en hel del om mig och min yrkesroll som hundrastare när mina tidigare kunder fortfarande vill ses och låta mig umgås med deras vovvar. Jag är så tacksam för förtroendet men också vänskapen som har bildats mellan mig och ägarna.