Klockan passerar 23:07 och jag kan väl inget annat än konstatera att jag kommer misslyckas totalt med att ha en dag ledigt i veckan. Jag hade helt glömt bort hur mycket arbete det är med att filma. Jag springer runt med mitt stativ och sänker, höjer, zoomar och timelapsar som aldrig förr. Jag önskar mig till och med ett stort stativ nu när jag fyller år! Guys I´m taking this very serious.
Och på tal om allvarliga saker… Nu är jag i den situationen igen där företag inte betalar fakturorna i tid. Ett av de största företagen i Sverige inom sin bransch är försenade med tre fakturor till mig. Den första skulle varit betalad redan i slutet av Juni. När jag sedan mailar och påpekar detta för mellanhanden får jag till svar:
”Det är inte betalningssvårigheter eller ovilja att betala som ligger bakom förseningen, utan administrativa omständigheter på deras sida. Förstår att detta inte gör situationen mindre negativ, men det är förklaringen och en försäkran om att betalning är på väg.”
Hur kan man säga att betalningen är på väg när tre fakturor är rödmarkerade för att dom inte har blivit betalda i tid och den äldsta är två månader gammal? Detta är så fruktansvärt frustrerande för det är ett återkommande problem och den som drabbas är jag. Det är inte roligt att lägga ner så enormt många timmar och sen behöva sitta och undra om man ens kommer få betalt eller inte…
Men till något betydligt roligare. Igår träffades jag och Ann-Sofie. Äntligen! Vi har inte setts på månader, som alltid. Men vi har alltid haft den relationen till varandra. Vi är barndomsvänner och träffades långt innan jag träffade min bestie. Jag vet att jag är otroligt lyckligt lottad som har två barndomsvänner i mitt liv. Vi tog en fika och pratade om lite allt möjligt. Valet, islandshästar, pengar. Nu har det redan hunnit bli Fredag så jag ska ta och starta denna dagen. Planera vilka outfits som ska fotograferas imorgon om inte regnet förstör allt.