DixiWonderland.com

En dag i taget, ett andetag åt gången. Denna veckan är smärtsam. Minnena från hans sista vecka i livet kommer tillbaka som en käftsmäll och det gör ont. Så fruktansvärt ont. En dag i taget, ett andetag åt gången. För att överleva så stänger jag in mina känslor. Jobba, jobba, jobba och aldrig låta hjärnan vila. För om hjärnan vilar så kommer minnena, känslorna, tårarna. En dag i taget, ett andetag åt gången.

Hjärnan har inte fungerat som den ska denna veckan. Jag har blandat ihop tider, orken har inte funnits där och varje steg har känts så tungt. Det är så svårt att ta in att det snart har gått två år sen Bonzo somnade in i mina armar. Vår fina älskade Bonzo. Jag kan inte ens ta in att vi snart har levt två år utan honom. Bonzo är det närmaste ett barn som vi någonsin kommer komma och tomrummet efter honom är lika stort idag som när han somnade in.

När jag kom hem från jobbet idag så fanns det ett paket till mig. Jag blev väldigt chockad för jag visste att jag inte hade beställt något. När jag öppnade det och såg innehållet så kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag upplever att många har svårt att förstå och acceptera min sorg. Personer som lever efter ”Tiden läker alla sår” är personer som aldrig har förlorat någon som de älskar. Det blir inte lättare att leva med sorgen, man lär sig bara att acceptera den.

Världens finaste är ni

Att få denna omtanken när jag behövde den som mest betyder så mycket för mig. Och det kommer nog komma som en chock för er att den kommer från en av mina arbetsgivare. Jag trodde aldrig när Nala kom in i mitt liv att jag skulle få en till familj. Men det sa bara klick och nu är Sari en av mina närmaste vänner. Jag har aldrig träffat en familj som är så otroligt välkomnande. Jag kände mig direkt som en i familjen och jag känner bara en sån enorm kärlek för hela familjen.

Vill även ge världens största kärleksbomb till min bästa vän. Hon överraskade mig igår med fika och närproducerad honung. Så himla gulligt. Är så tacksam för att ha så fina och omtänksamma personer i mitt liv. Ord kan inte beskriva hur mycket det betyder för mig. Hur mycket ni betyder för mig. Tar tar ingen av er förgivet och jag vet hur lyckligt lottad jag är över att ha så fina personer i mitt liv.

Vilket väder vi har haft idag. Strålande sol, spöregn, strålande sol, spöregn. Tyvärr råkade jag och Messi ut för en liten skur men han verkade inte så brydd av regnet. Värre var det när jag skulle torka honom. Det tyckte han var extremt onödigt haha. Han har blivit en riktig myskille vilket är så himla roligt för han har inte alls velat gosa tidigare. Värmer i hjärtat. Efter Messi så var det dags för Smilledillen och hon är så himla go. Även om hundarna inte är mina hundar så älskar jag dom något otroligt. De får mig att må så bra och jag hoppas att de uppskattar våra promenader tillsammans lika mycket som jag gör.

Väl hemma så tog jag en dusch, värmde en matlåda och sen var det dags för lässtund. Mitt mål är att läsa en bok i månaden. Tyvärr så har början av detta året varit helt cray cray men med hösten så kommer även lugnet. Just nu läser jag Berätta aldrig det här av Frida Boisen. Boken handlar om hennes mamma som tog sitt liv och i sitt självmordsbrev så skrev hon att självmordet var Fridas fel. Det kommer naturligtvis en recension när jag har läst klart boken. Medan jag inväntar att Johan ska komma hem från jobbet så ska jag försöka jobba undan lite grejer. Känner äntligen att jag ligger i fas med allt vilket har gett mig ett så stort lugn.