Jag såg alla 8 avsnitten av Down to Earth med Zac Efron på en dag. Under 8 timmar matades jag med inspiration och information. Först hade jag inte tänkt se den men ångrade mig då många sagt att den var bra. Och jag kan inget annat än att hålla med dom.
Serien handlar om hur Zac Efron och hans vän Darin Olien (hälsoexpert) reser runt i världen och träffar människor som har ett nytänkande kring hur vi ska använda jordens resurser utan att skada vår planet. Många av metoderna handlar om att gå tillbaka dit allt började. Odla sin egen mat, handla från lokala företag, blanda ny teknik med de gamla sättet.
Jag tycker serien var riktigt bra. Det gav mig en hunger för att vilja göra mer. Äta mer vegetariskt/veganskt än vad vi redan gör. Minska användningen av plast! Här kan jag verkligen göra en mycket större skillnad. Tex att sluta köpa flytande tvål och istället köpa tvål som inte kommer i plastförpackning. Köpa tops som är gjort på naturmaterial istället för plast. Köpa påsar som jag kan lägga grönsakerna som jag handlar i butiken i istället för att ta en plastpåse. Det finns så många små, enkla saker vi kan göra för att hjälpa till och rädda vår värld. Det enda vi behöver göra är att agera!
Min sambo är redan väldigt duktig när det kommer till att äta vegetariskt. Jag har inget emot det men köper vi färdig vegansk mat så klarar inte riktigt min mage av det. Men nu är min tanke framöver att vi ska äta vegetariskt tre dar i veckan och veganskt en dag i veckan. De andra tre dagarna kan innehålla kött även om de inte måste. Jag har inga planer på att sluta med kött helt men jag kan absolut minska mängden. Svamp tycker jag är perfekt att byta ut köttet mot. Det svåraste är egentligen att kunna göra en riktigt god sås utan grädde men jag såg att det finns creme fraiche så helt omöjligt kan det ju inte vara. Ni finner serien på Netflix, här kan ni se trailern.
Jag avslutade vloggveckan med att åka till Tjörn över dagen. Kanske inte det perfekta avslutet för vloggen men så mysigt att göra en liten roadtrip och få upptäcka något nytt. Tjörn känns som mini Smögen. Vi hade en jätte fin dag och det var kul att få ta med Bonzo även om han var jätte dålig i magen stackarn. Juli månad har varit en besvikelse. Så fruktansvärt dåligt väder hela månaden. Jag hoppas verkligen att värmen kommer tillbaka i Augusti för just nu känns det som höst.
Roadtrip till Tjörn
Klockan är just nu 10:35 när jag skriver detta. Både Bonzo och min sambo sover fortfarande. Normalt vill Bonzo ut redan klockan fem på morgonen men han måste vara helt slutkörd efter igår haha. Min sambo har bara två veckor kvar av sin semester men jag hoppas att vi kan göra fler såna här små roadtrips. Vi är så dåliga på att åka bort när han har semester. Blir naturligtvis svårt när vi har Bonzo och min mamma aldrig har semester samtidigt som oss. Hon är den enda som får passa Bonzo. Man blir väldigt låst. Ibland kan jag känna att jag missar mycket på grund av det. Men samtidigt så är varje dag tillsammans med Bonzo värt allt. Men om vi kan ta med honom så som igår så är det absolut värt en liten roadtrip.
Idag ska det regna så vi planerar att bara vara hemma. Jag ska storstäda idag hade jag tänkt. Gå igenom alla växterna och rensa klart alla blåbären som jag plockade nu i veckan. Har fortfarande inte hunnit rensa klart alla. Tänkte dra ut till skogen med Kira nu i veckan och plocka mer blåbär. Tror jag har ca 2,7 kg här hemma nu men det kommer inte räcka för hela hösten och vintern så bäst att plocka mer haha. Hoppas att ni har haft en fin helg. Nu finns alla vloggarna från vloggveckan uppe på min kanal. Alla har undertext.
Idag är det exakt 1 år sedan som vi fick beskedet att Bonzo har njursvikt. Jag kommer ihåg det samtalet som om det vore igår. Vi satt på Strandgatan tillsammans med Victor och Erika när veterinären ringde med beskedet. När jag hade lagt på så kom tårarna.
Bonzo har njursvikt och han kommer dö av detta
Min älskade Bonzo. Min bästa vän som funnits vid min sida sen 2005. Hur ska jag kunna fortsätta leva utan honom? Men efter tårarna så kom kämpar glöden. Vi började med att byta ut hans foder och märkte redan efter bara några veckor att han blev mycket bättre. Spola bak några månader från nu och vi började märka att Bonzo fick skakningar. Det var dags att åka tillbaka till veterinären… Väl där får vi veta att han läcker protein och att han ska börja äta medicin. Efter 1 månad skulle vi tillbaka för att se ifall det hade blivit bättre. Att få tag på hans medicin skulle vara lättare sagt än gjort. Men efter flera samtal så lyckades vi få tag på den.
Den 6 Juli åkte vi tillbaka till veterinären för att lämna in nya urinprover samt ta nya blodprover
Njursvikten hade blivit bättre i den mån att han inte läckte lika mycket protein som tidigare. Dock hade hans levervärden blivit mycket sämre och han hade gått ner 2 kg på bara en månad vilket är allvarligt. Återigen gick mitt hjärta i tusen bitar och det enda jag kunde tänka på var att han snart inte längre skulle finnas kvar hos oss. Vi började köpa flera olika burkmat i hopp om att öka hans aptit men han ville inte äta. Det var inte så att han inte var hungrig för om vi åt kyckling då skrek han här hemma för att han också ville ha. Han ville helt enkelt inte äta sin mat.
När Kira kom så tog han emot henne med öppna rassar
Men för 2 veckor sedan så kom Kira. Bonzo har endast haft 2 vänner i sitt liv. Den första var Wrex och sen vår älskade Ronja. Han tycker inte om andra hundar och det är så det alltid har varit. Men vi tror att han, precis som vi har saknat vår älskade Ronja. För när Kira kom så tog han emot henne med öppna rassar. En liten utskällning första gången de sågs men sen dess så har de varit vänner. Till vår lycka så äter han mycket bättre än vad han gjorde tidigare och det känns som att han har fått en ny gnista tack vare Kira.
Vi vet inte hur lång tid vi har kvar med Bonzo. Det kan vara några veckor, månader eller förhoppningsvis något år till. För 1 år sedan så trodde jag att jag skulle förlora min älskade Bonzo inom några få veckor. Men idag har vi fått ett helt år tillsammans trots hans njursvikt och andra sjukdomar. Hur många dagar vi än får tillsammans så kommer de aldrig vara tillräckligt. Men jag är så glad och tacksam över varje dag som han finns kvar vid min sida.
Sommarprat i P1 är något ganska nytt för mig. Första gången som jag hörde talas om det var när Bianca Ingrosso skulle vara med. Innan det så hade jag faktiskt aldrig hört talas om det. I år var det flera personer som jag var intresserad av som skulle vara med. Vissa gav mig inspiration medan andra gjorde mig besvikna. Men i detta inlägget vill jag dela med mig av de 5 som jag tycker har varit bäst. Jag har inte lyssnat på alla sommarprat så om ni har någon favorit som inte finns med på min lista så får ni gärna tipsa om dom i kommentarerna.
Jag hade ingen aning om vem Sofie var men när jag läste att hennes sommarprat skulle handla om sexuella övergrepp mot barn, henne som barn. Så ville jag höra direkt. Under flera minuter så kunde jag inte låta bli att tänka på hur hon lät identisk med Tyra Sjöstedt och det visade sig senare att det inte var speciellt konstigt. Sofie är Tyras storasyster. Hennes sommarprat var otroligt starkt och ger en stor inblick i hur sexuella övergrepp påverkar en person resten av livet. Sofie berättar på ett så ärligt och gripande sätt att jag verkligen kunde förstå hur dåligt hon har mått. Hennes budskap är så viktigt och det är ett sommarprat som måste höras.
Niklas är en av medgrundarna till Klarna. Jag har hört honom tidigare i Framgångspodden så när jag fick se att han skulle vara med i sommarprat med p1 så visste jag att jag ville lyssna. Hans sommarprat var väldigt inspirerande och hans budskap var tydligt. Inga pengar i världen kan köpa lycka. Jag tror vi är många som har en fantasi om att obegränsat med pengar skulle göra oss lyckliga. Det skulle absolut göra livet enklare men lyckan kommer från personerna vi har runt omkring oss. Det budskapet får Niklas fram i sitt sommarprat.
Eveline jobbar som sjuksköterska på intensivvården. I hennes sommarprat får man en så otroligt stor inblick i hur all sjukvårdspersonal har kämpat och kämpar sen Covid-19 bröt ut. Hon låter oss få veta hur det var innan Covid-19 och hur hela deras arbetsplats förändrades på bara en vecka. Hon berättar hur de sliter som djur med skyddsutrustningen i de varma lokalerna och hur de inte hinner föra dagbok för de patienserna som ligger nedsövda. Hur de inte hinner med telefonsamtal från anhöriga men också hur stolt hon är över sina kollegor över hela Sverige som kämpar på. Hon vädjar också till allmänheten att visa respekt för sjukvården genom att undvika stora folkmassor. Och tänka en extra gång innan man går ut. Jag som många andra har en enorm respekt för alla personer som jobbar i sjukvården. Men efter att ha lyssnat på Evelines sommarprat så fick jag en så mycket större förståelse till deras arbete. Missa inte hennes viktiga sommarprat!
Jag blev lite förvånad över att Gretas sommarprat var på engelska. Men med tanke på vilken världskändis hon har blivit så är det inte så konstigt. Jag är otroligt imponerad över hur duktig hon är på engelska. Hon använder ofta väldigt svåra ord och jag tycker det är imponerande. Hennes sommarprat var det första jag lyssnade på och då jag själv är en person som bryr mig om vår natur och värld så blev det en fin stund tillsammans med Greta. Henne budskap är tydligt och jag kunde känna av frustrationen som hon känner när journalister frågar henne hur man ska rädda världen när forskningen är mitt framför näsan på dom. Greta ville aldrig bli känd. Hon vill se en förändring så att barnen idag kan ha en framtid. Klimathotet är en av anledningarna till varför jag inte vill ha barn.
Linda har nog den mysigaste rösten av alla sommarpratare i år. Det var så behagligt att lyssna på henne. Hennes sommarprat gav mig ett litet wake up call. Jag och Linda är väldigt olika om personer. När hon berättade om olika situationer så kunde jag komma på mig själv med att bli lite irriterad på hur hon agerade i de händelserna som hon berättade om. Men det gav mig ett wake up call på de sättet att jag insåg att alla är vi olika och något som är så himla enkelt för mig kan vara så svårt för någon annan. Jag insåg när jag lyssnade på hennes sommarprat att jag behöver öppna mitt hjärta mer. Ha mer förståelse för att det är inte lätt för alla att säga ifrån eller stå upp för sig själva. Något som är väldigt lätt för mig själv. Jag blev glad över att jag kunde ta med mig en så stor lärdom av Lindas sommarprat även om det kanske aldrig var hennes mening med det.
God morgon på er. Nu var det ett par dagar sedan som jag skrev ett blogginlägg. Jag är mitt uppe i att filma min kommande vloggvecka (startar nu på Måndag kl 06:00) så det finns inte mycket tid till bloggen just nu. Varje video tar mellan 8-16 timmar att göra. Vet att många alltid undrar hur det kan ta så lång tid men jag filmar en hel dag. Från det att jag vaknar tills det att jag går och lägger mig. Sen ska man gå igenom allt material och redigera. Hitta musik, ljudeffekter och kanske behöver man redigera något i videon vilket tar tid. Sen tar renderingen mellan 1-4 timmar beroende på hur lång videon är. Sen ska den laddas upp på youtube, du ska fotografera en thumbnail och sen ska jag sitta och texta videon vilket tar ca 4 timmar. Idag är fjärde dagen som jag filmar men skönt att ligga några dagar förre för annars hade jag blivit så himla stressad. Sen tycker jag det är roligare att skriva blogginlägg när man har något att säga och inte för sakens skull.
Utöver vloggveckan så har vi även lilla Kira. Det går över förväntan mellan henne och Bonzo. Igår tog vi bort avspärrningen så dom var tillsammans hela kvällen. Inga problem! Bonzo är så himla duktig och jag tror verkligen att han tycker om att ha en kompis igen. Naturligtvis kommer ingen hund kunna ersätta den vänskapen som han och Ronja byggde upp under åren. Men jag tror det är skönt för honom att inte vara ensam. Ni kommer få se en massa av Kira i min vloggvecka. Hon är så himla go men fortfarande väldigt försiktig. Det är tydligt att hon har blivit slagen i hennes sätt att bete sig. Nu har hon varit i Sverige i 1,5 vecka och jag tycker hon har kommit in i rutinerna jätte bra. Hon är hos oss när mamma jobbar så tiden hon är ensam är endast 2-3 timmar. Är glad att jag kan gå långa hundpromenader igen. Sist jag gjorde det var i Januari med min älskade Ronja.
