Kontrasterna i livet. I förrgår svävade jag på moln och hade en så himla rolig dag. Igår slutade det med att jag stod ute i stormen och grät. Igår gjorde jag min sista praktikdag. Jag har haft så himla roligt, träffat underbara människor och lärt mig så enormt mycket.
Man tror kanske inte att man kan lära sig så mycket på två dagar men jag har verkligen gjort det. Jag har lärt mig flera namn på blommor och gröna blad som jag inte kunde tidigare. Jag har lärt mig hur man bygger ihop ett blombud. Skapar buketten utefter kundens önskemål, gör i ordning med korten, slår in det fint (något som jag haft problem med tidigare) och sen lämnar in det för leverans. Jag har lärt mig hur jag ska snitta snittblommorna även om jag har en lång väg kvar.
Första dagen på praktiken så fick jag göra en valfri bukett. Och när jag hade min sista praktikdag igår så fick jag ta med mig buketten hem. Denna bukett kommer jag använda till min andra inlämningsuppgift som är spiralbukett.
Så varför var jag ledsen igår? Jag kom in där med ett ganska gott självförtroende när det kommer till buketter. Jag vet att jag kan göra fina buketter. Men det är betydligt enklare att göra en bukett och skapa den utefter vad man själv vill ha jämfört med vad kunden vill ha. Största utmaningen för mig och detta visste jag från början skulle vara att göra små buketter. Så när en kund beställer en bukett för 300 kronor då blir jag väldigt begränsad. Man ska även komma ihåg att även de gröna bladen och kvistarna räknas in i de priset.
Igår stod jag och kämpade med en bukett i flera timmar. Jag gjort om och gjorde om och gjorde om. Så fort jag ändrar mitt grepp så ändrar sig buketten. Så det som började som en fin bukett, blev bara fulare och fulare. Jag kände mig så himla dålig. Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra men naturligtvis blir jag stressad när de som jobbar där hinner göra 8 buketter och där står jag kvar med min bukett som bara faller ihop. Man är inte mer än människa helt enkelt och igår var det inte min dag.
Buketten kan stå av sig själv på bordet
Jag inser också att studera som florist på distans är inget bra val och inget jag rekommenderar någon. Jag kanske var allt för dum och naiv men jag trodde på allvar att när jag är klar med denna utbildningen så är jag en florist. Vilket jag på ett sätt är men nu har jag fått veta att många studerar vidare efter sin första floristutbildning och fördjupar sig i den. Gesällbrevet är det som bevisar att man bemästrar yrket. Och när jag är klar med min utbildning så är jag diplomerad florist.
Idag ska jag bara ta det lugnt och låta allt detta landa. Tack vare praktiken så vet jag vad jag behöver arbeta på. Och lika mycket som jag har fått kritik så har jag även fått mycket beröm. Jag är jätte tacksam för dessa två dagarna. Det känns som att jag har kommit mycket längre i min utbildning än vad jag någonsin hade kunnat på egen hand. Jag kommer få veta nästa vecka om jag kommer få fortsätta praktisera eller inte. Så jag hoppas att detta inte var min sista praktikdag. Jag hoppas naturligtvis det men om det inte blir så, så är jag otroligt tacksam för de två dagarna som jag fått. Och jag ska klara denna utbildningen! Det krävs bara mer jobb än vad jag trodde att det skulle göra.
