Dagen som jag och Bonzo har längtat efter. Idag gör min sambo sin sista arbetsdag och sen väntar en 4 veckors lång semester. Det kan hända att han ska arbeta lite under semestern men vi vet inte riktigt hur det blir. Jag är så glad över att få ha honom hemma, främst för att Bonzo saknar honom så mycket när han arbetar. Den senaste tiden så har Bonzo varit väldigt mysig vilket inte är helt likt honom. Jag tror han kommer må så mycket bättre av att ha alla hemma samt att vi kan åka ut och bada tillsammans.

Jag blir mer och mer sugen på ett körkort kan jag säga. Anledningen till varför jag inte har körkort är på grund av mitt humör. Jag kan bli väldigt arg på andra bilister och jag känner att min ilska är till den grad att jag inte ska ha körkort. Sen vill jag ha automatkörkort då jag tycker det är så onödigt med maunell och eftersom att vår bil är manuell så hade jag inte kunnat köra den ändå. Men nu kommer vi kunna åka iväg på små roadtrips och jag ser verkligen fram emot denna sommaren.

Just denna veckan har varit väldigt seg. Jag har ett samarbete på gång men annars nu under semestertider så är det väldigt lite arbete på det sättet vilket jag naturligtvis tycker är tråkigt. Jag vill ha regelbundna samarbeten och gärna långsiktiga för det ger både mig och företaget betydligt mer. Jag försöker alltid påminna mig själv om vart jag var för tre år sedan när jag bestämde mig för att bli egenanställd och vart jag är idag. Det är viktigt att få perspektiv och även inse att även om det känns som att man står och trampar på samma ställe så har man kommit väldigt långt från vart man började.

Är det något som jag har lärt mig efter alla år i denna branschen så är det att jag hellre uppdaterar bloggen när jag har bra material i grunden. Även fast bloggen inte uppdateras så betyder inte det att jag inte arbetar. Det finns alltid mail som ska besvaras, tankar kring nytt material som ska skapas och sen har det alltid varit viktigt för mig att jag är true to myself.

Jag reser inte utomlands 20 gånger per år som många andra influencers gör. Jag går inte på några events och jag känner inga andra influencers som jag kan umgås med här i Trollhättan. Man behöver inte bo i Stockholm för att lyckas som influencer och jag kan tycka det är lite tråkigt att så många flyttar dit för många förändras. Tyvärr inte till de bättre heller i min mening. Är det något som saknas så är det originalitet. Många är kopior av varandra och det är där charmen med att inspireras av någon försvinner.

Jag känner mig ofta väldigt ensam i mitt arbete. Även om många i min närhet verkligen supportar mig vilket jag uppskattar enormt så känner jag mig ensam i mitt sätt att arbeta. Det har funnits stunder där jag frågat mig själv om jag gör rätt. Jag har ändå bloggat i 13 år och min statistik är fortfarande den samma. Min blogg växer inte och så ser man personer som bloggat i två veckor får flera tusentals följare för att dom har turen att bli vän med andra influencers som länkar till deras sociala medier. Jag har inga planer på att byta karriär eller ändra mitt sätt att arbeta. Men även jag som arbetar med detta på heltid får stunder där jag tvivlar på mig själv och undrar vad jag hade kunnat göra bättre.

I mitten av förra veckan hade jag en sushi dejt med Amanda och imorgon fyller hon år. Det skiljer fem år mellan oss men jag glömmer hela tiden av att vi inte är lika gamla. Jag vet inte om det är så för er också men jag känner mig fem år yngre än vad jag egentligen är. Kanske har det gått till mitt huvud att när jag ber folk att gissa min ålder drar av mellan fyra till åtta år haha.

Jag har också funderat mycket kring detta mer år, månader, tid osv. Hur vet vi att vi räknar rätt? Finns det någon konkret fakta på det hela eller kan en vecka egentligen vara en månad? Jag förstår att man förmodligen har bestämt detta utifrån hur länge vi lever men vem bestämde att en vecka ska ha sju dagar? Varför blev det inte sex eller åtta så vi fick ett jämt antal dagar då många föredrar jämna siffror. Är jag helt ensam i mina tankar kring detta?

Till något mer tråkigt så har jag problem med min vänster arm igen. Tror vi är inne på fjärde dagen. Igår när jag städade och skulle lyfta sambons hantlar så smällde det till i svanskotan och som att inte det är nog så fick jag ont i tänderna igår kväll. Det är helt enkelt en sån vecka där man ska uppleva så mycket smärta som det bara är möjligt. Jag är en sån person som aldrig går till läkaren utan jag står helt enkelt ut. Detta är saker som jag haft upprepade gånger (större anledning att gå till läkaren tänker ni) men jag vet att det går över efter någon eller några veckor. Idag ska jag fortsätta att rensa här hemma. Ska även träna och så har jag tvättid. Städ Tisdag som alltid.