1   18
6   31
1   16
8   24
7   29
1   19
4   31
7   24

Jag är en person som gärna använder mig av vardagsmotion


Detta inlägget är ett annonssamarbete med svensktkosttillskott.se

Träning är en viktig del av mitt liv. Vi alla vet att träning är bra för oss och jag är en person som gärna använder mig av vardagsmotion. Det blir många promenader med alla hundarna, vi bor högst upp utan hiss så det blir mycket spring i trapporna. De dagarna då vi har bra väder går jag gärna in till stan istället för att ta bussen. Jag försöker även få in några träningspass i veckan som består av konditionsträning. Mitt mål är att få en såpass bra kondition att jag orkar springa ca 1 mil. Jag har alltid tyckt om att vara aktiv, ända sedan jag var liten. Jag både red och dansade i många år. För mig har träning alltid förknippats med något roligt men sen några år tillbaka så har det också blivit viktigt.

I mitt arbete som egenanställd spenderar jag 10 timmar om dagen framför datorn. Blogginlägg som ska skrivas, bilder ska redigeras, fakturor ska faktureras. Det blir mycket stillasittande och under de senaste åren har detta påverkat mig väldigt negativt då min ledvärk har blivit mycket värre. Ju mer tid som jag spenderar framför datorn och rör mig mindre, desto mer smärta känner jag av i mina armar. Under vissa perioder har jag haft så ont att jag inte ens har klarat av att lyfta min vänsterarm. Det är som att armen blir förlamad och jag måste ta hjälp av min högerarm för att kunna lyfta upp den. Jag har också i vissa perioder fått fruktansvärda smärtor i min svanskota.

Jag märkte en väldigt stor skillnad när jag motionerade regelbundet hur smärtan avtog. Idag vet jag att jag inte kan hoppa över mina träningspass då risken är stor att min värk skulle komma tillbaka. Men trots min aktiva vardag så finns det inga garantier. Ibland har jag den oturen att smärtan kommer och därför har jag börjat använda handledsskydd. Handledsskyddet ger stöd för handleden men kan också minska smärta. När jag får ont så går det från min axel hela vägen ut till mina fingrar. När jag har skyddet på mig så hjälper det att stabilisera handleden så att jag håller den på rätt sätt vilket kan vara svårt att göra på egen hand när jag har som ondast.

Det som gör detta handledsskyddet extra speciellt  förutom att den rosa färgen är väldigt fin. Är att 30 kronor per sålt handledsskydd till kampen mot bröstcancer, via Storbritanniens Rosa bandet. Det tycker jag är så himla fint och det gör att jag även kommer bära detta handledsskyddet med extra stolthet. Jag älskar när företag eller privatpersoner engagerar sig i välgörenhet. Man blir själv väldigt motiverad samt att det sprider kunskap, något som också är väldigt viktigt. Första gången som jag fick ont i mina armar var när jag som 20 åring arbetade i bröllopsbutiken. Först trodde jag att det var på grund av de tunga lyften som man gjorde med klänningarna men nu i efterhand så förstår jag att det är betydligt värre än så. Reumatism finns i släkten och tyvärr har jag förmodligen också fått det. Men med regelbunden motion samt att jag äter msm tabletter så kan jag leva flera veckor utan att känna symtom. Jag rekommenderar dock att man går till en läkare och blir undersökt om man känner att något är fel med ens kropp.


Detta inlägget är ett annonssamarbete med svensktkosttillskott.se

Du hörde vad jag sa, jävla surgubbe

Igår när alla hundarna hade blivit rastade så tog jag bussen ner till Anne-Marie. Dom hade köpt en massa ny inredning till huset. Bland annat drömsängen! Herregud det var som att ligga på moln. Vår säng är relativt ny men inte alls så mjuk som deras. Men det är förmodligen en bra sak eftersom jag till största delen ligger i sängen när jag arbetar. Hade vi haft en så mjuk säng hade jag förmodligen aldrig lämnat den haha.

Myste en massa med katterna samtidigt som vi pratade om sommarkläder, börsen och hur jag skällde ut en gubbe när jag var på promenad med Ronja. Jag tror vi alla hundägare (nästan alla) är överens om att hunden alltid ska vara till kanten när man möter människor. Detta är en säkerhetsfråga och då det finns personer som är hundrädda så vill jag visa respekt med att ha min hund så långt ifrån personerna som jag möter. Men där går jag och Ronja. Hon är ute i gräset då jag har flexkoppel på henne och mot mig kommer ett äldre par. Dom kommer närmare och närmare men av någon anledning så vägrar dom gå över till andra sidan utan det slutar med att gubbens arm nuddar min. Jag är redan så nära kanten som jag kan vara men jag vägrar gå ut i gräset för att dom inte kan flytta sig till sidan. När vi är precis bredvid varandra så kollar jag surt på gubben och då gör han en min mot mig. Jag blir förbannad och säger ”Jävla surgubbe”. När han har gått ca 2 meter ifrån mig så vänder han sig om och säger chockat ”Vad sa du?” medan jag svarar ”Du hörde vad jag sa, jävla surgubbe”. Han muttrar något som jag inte kommer ihåg men jag säger ”Tror du inte att jag såg vad du gjorde mot mig?” I det ögonblicket kommer min sambo och Bonzo ikapp oss och gubben väljer att gå.

Nu för tiden så är det sällan att jag blir arg men när jag blir arg då går jag från noll till hundra. Det finns ingen chans i helvete att jag skulle låta en person gå mot mig på de sättet som han gjorde, göra en förlöjligad min åt mig och tro att jag inte kommer konfrontera det. Idag har jag alla hundarna nu på morgonen så det väntar en två timmars lång promenad. Förhoppningsvis möter jag inga surgubbar haha.