En riktigt hemsk natt

Det har varit en riktigt hemsk natt här för oss. Redan igår morse så började min sambo känna sig lite krasslig. Och ofta när han är sjuk så har han ”man flu”. Han klarar av att sitta vid datorn och spela spel. Är man sjuk då ligger man döende i sängen är min mening. Men igår så la han sig i sängen vilket gjorde att jag förstod att han inte alls mådde bra. Och värre skulle det bli.

En riktigt hemsk natt

Runt eftermiddagen så börjar han få kraftig huvudvärk. Min sambo har ofta huvudvärk så det i sig är inte ovanligt. Han tog tabletter och försökte somna om. Sen på kvällen så flyger han upp och går in på toaletten. Efter ett tag blir jag orolig och då säger han att han har så ont i huvudet att han mår illa. Då är klockan 21:11 så jag ringer hans pappa då hans pappa har migrän ibland också.

Tidigare under dagen hade han tagit Covidtest som visade negativt. Han hade ingen feber utan det var lite rethosta och framför allt huvudvärken som spökade. Hans pappa hade mer tabletter än vad vi hade men då blev jag nojig om man får kombinera de tabletterna med Treo som han redan hade tagit. Så jag går ner till vår granne som är apotekare. Världens bästa granne!

Fick rådet att ringa 1177 så det gjorde jag med en stor klump i magen

Jag har telefonskräck så jag hatar verkligen att prata i telefon. När samtalet väl är igång så tycker jag inte att det är så jobbigt men det är just väntan innan någon svarar i andra änden. I 45 minuter fick jag sitta i kö och kom inte fram förrän 22:45. Då fick vi hjälp med vilka tabletter som han kunde kombinera. Hon tyckte även att han hade gjort det första Covidtestet för tidigt och borde göra ett nytt idag. När han väl pratade med henne så började huvudvärken att lätta. Vi la oss innan tolv men det blev inte mycket sömn…

Jag sa att det var en hemsk natt

Klockan 03:53 så var han uppe igen och mådde illa på grund av huvudvärken. Jag blir så ledsen av att se honom må så dålig. Det hjälper inte heller att jag har en hemsk dödsångest. Jag började skriva ner exakta klockslag när han tagit tabletter, hur många tabletter han har tagit och hur hans feber är. Vid 04:30 kom han ut från badrummet och då sov vi fram till 08:30 när mitt larm gick. Som tur var kunde han somna om. Jag gick upp direkt och handlade hem det nödvändigaste samt tre Covidtester så att vi har ett lager här hemma.

Nu sitter jag här och dricker mitt te med alldeles för lite sömn. Han ska få göra ett test senare idag när han har vaknat. Jag hoppas bara att det blir bättre nu. Man känner sig så hjälplös i såna här situationer. Det hjälper inte heller att jag tänker det absolut värsta. Med tanke på allt som jag har fått gå igenom så borde jag tänka ”Nu kan det inte hända mig något mer”. Men istället så tänker jag ”Eftersom jag redan har fått gå igenom så mycket så kommer jag behöva få gå igenom ännu mer”.

Det är en fruktansvärd tortyr att gå runt med såna tankar dagligen

Livet kan så hastigt försvinna ifrån en och jag vet att jag mentalt aldrig skulle klara av att förlora honom. Och nu har jag lyckats göra mig själv ledsen också. Man blir smått dum i huvudet av att gå runt och bära på denna rädslan. Ibland känner jag att jag är så orolig/rädd att jag glömmer av att leva. Men vi har överlevt natten så nu hoppas jag att han börjar må bättre.