DixiWonderland.com
Lifestyle Blogger
3   24
42   104
0   22
4   36
2   18
7   21
2   30
2   22

Tills alla dör av Diamant Salihu

Jag har aldrig läst så mycket böcker som jag har gjort i år. För mig som har lässvårigheter så hoppas jag att jag kommer bli bättre på att läsa. Men också bli bättre på att läsa fort. Det är förmodligen därför jag är så duktig på engelska. Då jag aldrig hinner läsa den svenska översättningen så har jag alltid fokuserat på att lyssna istället.

Tills alla dör av Diamant Salihu

Tills alla dör är en av de bästa böckerna som jag har läst

Den ger en otroligt stark inblick i varför Sverige har flest dödskjutningar i hela Europa. Det hela började sommaren 2015 när 16 åriga Maslah dödar sin barndomsvän Izzy som är 19 år gammal. 9 timmar efter mordet på Izzy så mördas Maslah av vänner till Izzy som vill hämnas. Detta är starten till de gängkriget som vi ser i Sverige idag. Då minns jag hur chockad jag blev när jag läste på nyheterna att någon hade blivit ihjäl skjuten. Idag reagerar jag inte längre.

Diamant har gjort ett helt otroligt jobb med denna boken

Det är en kartläggning där olika trådar binds samman. Boken handlar om så extremt många personer och jag är väldigt imponerad över hur Diamant har lyckats skriva detta på ett sätt som gör det enkelt för oss läsare att hänga med. Det märks att han har lagt ner ofantligt mycket tid på att försöka skapa en så rättvis bild som han kan från alla håll.

Tills alla dör av Diamant Salihu

Naturligtvis är det hemskt när unga killar som tidigare varit bästa vänner helt plötsligt vänder varandra ryggen och mördar varandra. Svenska samhället har misslyckats totalt när det kommer till dessa utsatta platserna runt om i Sverige. Jag som bor i Trollhättan bor endast några hundra meter ifrån gränsen till Kronogården. Jag kan säga att ingen jag känner skulle frivilligt gå in på Kronogården. Man korsar inte den gränsen. Och det verkar vara exakt likadant i Rinkeby, Tensta och de andra utsatta platserna i Stockholm.

Tills alla dör är en fruktansvärt hemsk bok

Tills alla dör är en bok som borde vara obligatorisk i skolan att läsa. Den fick mig att tänka väldigt mycket på min tid i högstadiet när jag bodde i Lilla Edet. Jag var bara 14 år gammal när jag började röka och dricka. Men det var också då som jag kom i kontakt med droger för första gången även om det skulle dröja två år innan jag själv testade. När Diamant beskriver hur de yngre killarna ser upp till de kriminella så var det precis lika dant för mig. Man har inget konsekvenstänk när man är i den åldern.

Tills alla dör av Diamant Salihu

Många av de killarna som Diamant pratar om i boken bor med ensamstående föräldrar där de delar rum med flera andra syskon. Majoriteten av killarna har diagnoser och trots att socialen är inbladade så har de svårt för att kunna hjälpa killarna. Det framgår att en kille som langar droger en nyårsnatt får in 140.000 kronor. På en natt! Bor man på en plats där få personer har en gymnasieutbildning, där du anses vara svag om du visar känslor och där du kan klättra i status genom att utföra brott då kanske det känns som att det är den enda vägen som man kan gå.

Jag rekommenderar alla att läsa denna boken
För fler av mina bokrecensioner klicka här

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

USAs mest sålda bok under 2019 och låg fram till Juni 2021 på The New York Times bästsäljarlista för fiction i mer än 130 veckor.

När man läser något sånt här så förstår man att detta är en bok som verkligen måste läsas! Den var högt rekommenderad när Therese Lindgren frågade sina följare på instagram om de hade en bok att rekommendera. Så jag lånade boken och trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle sitta i 8 timmar i streck och läsa ut boken.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger handlar om Cya, träskflickan. Hon och hennes familj är så fattiga att till och med white trash har högre status i Barkley Cove. Ett litet samhälle i North Carolina, USA. Vi får följa Cya redan från tidig ålder. Det mesta utspelar sig 1950-60. Träskflickan som bor där träskfolket bor. Där man bildar sina egna lagar och regler.

Det som jag gillar med självbiografier är att det händer saker hela tiden. När man läser romaner så behöver man ha tålamod, något som jag inte har. Jag hade svårt för att fastna för boken i början. Kom ofta på mig själv med att tänka på annat. Kan tycka att det svävade iväg ibland och blev för mycket fokus på de olika djuren som lever i träsket. Men efter att ha läst på om författaren så visar det sig att hon är zoolog vilket ger boken förståelse.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

8 timmar intensivläsning av Där kräftorna sjunger och tårar som rinner

Vid kapitel 13 tar boken fart för mig och sen spenderade jag 8 timmar med att läsa sida för sida tills boken var slut. Jag har aldrig läst en bok som fått mig att gråta men igår rann tårarna ner för mina kinder. Jag vet inte om det var för att jag läste så intensivt i så många timmar men under sidornas gång hade jag skapat en så stor kärlek för Cya och de andra karaktärerna att det inte gick att hålla tillbaka.

Sidorna 226 och 227 var mina absoluta favoriter i boken

Denna boken svänger lika mycket som träsket deras båtar åker i. Jag satt med hjärtat i halsgropen och pendlade mellan hopp och förtvivlan. Hade ingen som helst aning om hur boken skulle sluta. Det är många överraskningar längs vägen. När du tror att du har listat ut något så visar det sig att du hade helt fel. Är detta den bästa boken som jag har läst? Nej, men jag tycker absolut att du ska läsa den. Och om du upplever den som långtråkig så stå ut de första 13 kapitel för sen tar det fart.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Jag fick även veta igår att boken ska bli film!

Filmen kommer att komma ut nästa år och jag är så taggad. Normalt så är detta en film jag aldrig skulle se men efter att ha läst boken så känner jag att jag måste se den. Daisy Edgar-Jones kommer spela Cya och när jag såg henne så kände jag direkt. Hon är Cya! I mitt huvud så hade jag svårt att få en tydlig bild av hur Cya såg ut men detta känns så rätt.

X VARNING SPOILERS X
Om du fortsätter att läsa nu så kommer vissa delar av boken att avslöjas

Jag är inte mycket för romantik men Cya och Tates relation var jag så djupt involverad i. Hennes första kärlek. Den första personen som sett henne och som funnits där efter att hennes familj lämnat henne. Att få läsa hur deras relation utvecklas. Tate är den där drömkillen som jag drömde om när jag var yngre. Killen som skulle finnas där för en, som skulle rädda en från mörkret. Att läsa när man förklarade för Cya att hon fått sin mens, alltså den scenen är ovärderlig!

Där kräftorna sjunger

Stycket där de nästan hade sex förvandlade mig till en kåt unge och jag tänkte bara NEEEEEEJ! Sluta inte! Återigen så var Tate den där underbara killen som man alltid drömt om. Men jag blev besviken över att vi aldrig hamnade där igen. Jag ville verkligen läsa om deras första gång tillsammans. Kärleken som byggts upp ända sedan de var små.

Men de hetsiga, tafsande händerna handlade bara om att ta, inte om att dela med sig och ge

Men istället fick man läsa om hennes sexupplevelser med Chase. Den meningen fastnade verkligen hos mig och jag undrar hur många tjejer/kvinnor som känt exakt samma sak. Hur man hela tiden håller tillbaka i rädsla för att nästa dag bli bortkastad. Men när man väl har sex så visar det sig att ens farhågor stämde. Men de hetsiga, tafsande händerna handlade bara om att ta, inte om att dela med sig och ge. Jag trodde aldrig heller att X var mördaren. Hade mina misstankar åt en annan person men när jag fick veta att X var mördaren så blev jag lika chockad som personen som fann bevisen.

Har du läst boken och vad tycker du isåfall om den?
Är du nyfiken på fler av mina recensioner så finner du dom här

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Jag har aldrig läst så mycket böcker som jag läser nu, men jag älskar det! Innan pandemin så ville jag läsa en bok i månaden. Nu läser jag minst tre i månaden. Och hade det inte varit för väntetiden på biblioteket så hade jag förmodligen läst många fler. Under min uppväxt så har jag alltid haft svårt för att läsa och skriva. Jag fick mycket extra hjälp i skolan. Och det var inte förrän jag var 15 år och började blogga samt läsa bloggar som jag lärde mig läsa och skriva ordentligt.

Tre böcker i månaden trots lässvårigheter

Jag har fortfarande svårt med läsningen. Jag läser väldigt långsamt. Medan jag är på andra meningen så är de flesta andra redan vid åttonde meningen. När det är text under filmer/serier så hinner jag sällan läsa klart innan nästa stycke dyker upp. Det är nog därför jag är så himla duktig på Engelska. Då jag aldrig har text utan endast lyssnar. Genom att börja läsa böcker så hoppas jag kunna utveckla min läsning men också mitt sätt att skriva på.

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

När jag fick veta att Elena hade släppt en bok så sökte jag direkt efter den på biblioteket. Tyvärr så fanns den inte inne men efter någon månad eller två så fick jag ett sms att boken fanns att hämta! Jag såg Elena eller Natacha som hon hette då när hon var med i Paradise Hotel för många många år sedan. Jag blev som besatt (vilket också halva Sverige blev) och följde hennes blogg flitigt. Minns att jag såg henne när vi var i Stockholm och skulle se Britney Spears Circus Tour. Hon gick ner för trappan tillsammans med hennes dåvarande pojkvän Dhani som var med i A-Teens. Minns att jag skrek hennes namn men hon hörde mig aldrig.

I boken så får vi följa Elena genom hennes uppväxt i Brasilien och hur hennes liv förändrats drastiskt när familjen bestämmer sig för att flytta till Sverige. Boken är indelad i lagom långa kapitel och berättar om att ett liv med mycket pengar. Har man läst Elenas blogg så vet man att hon ofta reste runt och från någon som stod utanför så såg hon ut att ha det perfekta livet.

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Elena berättar om en otroligt hemsk och mörk hemlighet som hon burit med sig under hela livet. Det gjorde mig fruktansvärt ledsen att läsa om denna delen av hennes liv. Inget barn ska behöva gå igenom något sånt.

Hon berättar om livet i LA och hur hon träffade sin man som tragiskt gick bort i en hjärtattack. Om hennes känslor kring att vara gravid och hur dåligt hon mådde under graviditeten. Männen som kommit och passerat i hennes liv. Det som jag upplever inte kommer fram i boken är hennes personlighet. Efter att ha läst hennes blogg i så många år så vet jag att hon är en väldigt andlig person. Hon är betydligt mer jordnära än vad många tror och framför allt väldigt rolig.

Första dagen som jag fick hem boken så läste jag mer än hälften. Jag som har lässvårigheter kunde inte släppa boken ur mina händer. Jag tycker det är en otroligt bra självbiografi. Den har ett stort mörker som är så otroligt viktigt att man pratar om. Och den visar även att allt inte är så där perfekt som det ser ut att vara på instagram. Jag hoppas att Elena mår bra idag trots allt som hon har fått gå igenom. Att hon och hennes dotter får ett fint liv tillsammans och att de mår bra. Jag kan varmt rekommendera denna boken.

Om du vill läsa fler av mina recensioner så finner du dom här

Monster av Joakim Lundell

Monster av Joakim Lundell
Joakim Lundell är en väldigt kontroversiell person. Jag tror vi är många som har dömt ut honom utan att ens reflektera över varför han gjort de val som han har gjort. Det började med att jag lyssnade på avsnittet när han gästade Framgångspodden. Den bilden som jag hade av Joakim (inkletad i avföring och rätt udda) förändrades efter att ha lyssnat på de poddavsnittet. Jag förstod att det fanns något betydligt djupare och mörkare som fått honom att göra de valen som han gjort.

Boken är otroligt bra. Man får följa Joakim från det att han är liten till där han var när boken publicerades 2017. Hans barndom var fruktansvärd och vet man om den så kan man även ha en förståelse till varför det blev som det blev när han blev äldre. Boken är skriven på ett sätt som gav mig känslan av att jag satt i samma rum som Joakim och han berättade sin historia för mig. Jag kunde känna igen mig i mycket av det han uttryckte. Jag själv har ett väldigt trasigt förflutet och jag har också förlorat en vän i överdos.

Monster av Joakim Lundell

2010 kom Kungarna av Tylösand

Detta skulle vara en svenska versionen av Jersey Shore. Men jag kommer ihåg hur jag som 19 åring bara kände cringe när jag såg detta på tv. Det var trashy rakt igenom och blev ingen super hit som produktionen hade hoppats på. Joakim berättar om denna perioden av hans liv i boken Monster. Vad som ledde fram till de valet och att det faktiskt kan ha räddat hans liv hur konstigt det än låter.

Det är lätt att döma Joakim utefter sakerna som han förr skrev på sin blogg eller uttalanden som han har gjort. Jag kan erkänna att jag gjorde det. Men ibland är vi för snabba på att döma varandra. Vi stannar inte upp och frågar oss själva ”finns det något annat som ligger till grund i detta?”.

En otroligt stor klassresa

Att gå från att vara hemlös till att omsätta miljoner låter för bra för att vara sant. Men det är Joakims verklighet. Idag anses han vara en av de mäktigaste personerna i Sverige inom sociala medier. Han serie Spökjakt har vunnit två kristaller två år i rad och det är det finaste tv utmärkelsen som man kan få i Sverige. Jag följer inte Joakim på sociala medier och har aldrig gjort så jag vet hur han är som person idag. Men jag tycker att han är en förebild för ungdomar som kommer från en svår uppväxt. För personer med Asbergers och ADD. Han kom från ingenting och byggde upp allt det som han har idag på egen hand.

Monster av Joakim Lundell

Mycket av det som han berättar om i sin bok Monster låter för sjukt för att vara sant. Det finns säkert läsare som ställer sig frågan, kan detta verkligen ha hänt? Men då jag själv har varit med om mycket så tror jag att det som Joakim berättar i Monster stämmer. Jag tror inte att han har försökt krydda på någon berättelse. Om inte annat så tror jag han har dämpat flera av dom.

Jag kan starkt rekommendera Monster

Oavsett vad du tycker om Joakim Lundell idag så tycker jag att du ska läsa boken. Detta är en av de bästa självbiografierna som jag har läst. Jag kan inget annat än att bli otroligt imponerad över den resan som Joakim har gjort. Trots allt det hemska som han har fått vara med om så finns han här idag. Han överlevde. Han jobbar förmodligen fortfarande med sina demoner än idag men att göra den resan som han har gjort är otroligt starkt.

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Antiloper en bok av Ester Roxberg
Antiloper. De har inte mycket gemensamt, Astrid och Ellen. Ändå blir de vänner, den första dagen på terminen och för alltid. Föreställer de sig. Tills något händer. Något händer med Ellen som gör att hon försvinner längre och längre in i sig själv, bort från världen och bort från Astrid.

Hade jag gått i gymnasiet så hade jag förmodligen älskat denna boken. En bok om de svåra tonåren, om att hitta sin väg i livet och där mörkret ibland tar över och man ser ingen utväg. Jag var väldigt trasig under min ungdom. Hade ett allvarligt självskadebeteende och utsatte mig själv ofta för fara. Jag brydde mig inte ifall jag skulle dö för sanningen var att jag längtade efter döden.

Världen var för hemsk för att leva i och allt jag vill var att slippa må så dåligt

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Så när karaktären Ellen försvinner in i sitt mörker så kan jag relatera till det. Och jag förstår Astrids tankar. För jag hade själv en bästa vän som hade svårt att sova på nätterna. För hon visste inte vilka jag umgicks med eller om jag ens skulle överleva natten. Jag pratar sällan om det som varit för som ni säkert förstår är det extremt jobbigt. Men ärren på mina armar avslöjar att mitt liv inte har varit enkelt.

Även om jag kunde känna igen mig i Antiloper så tycker jag inte om sättet som boken är skriven på. Jag upplever den som rörig. Boken utspelar sig för de mesta ur Astrids perspektiv men jag hade nog velat ha ett större djup. Vissa sidor är så störande där författaren väljer att rabbla upp en massa saker som: chipspåsar, cigaretter, collagetröjor, cybervärldar, dagboksanteckningar, discokulor, drömmar osv. Sen tycker jag det läggs alldeles för mycket fokus på saker runtomkring istället för karaktärerna.

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Jag tror som sagt att jag hade tyckt om boken om jag gick i gymnasiet. Just för att jag hade kunnat relatera så mycket till Ellen i boken. Men som vuxen så hade jag velat ha ett större djup. Boken tar upp ett otroligt viktigt ämne men jag känner att jag hade velat ha mer. Nu känns det som att författaren bara är vid ytan och nuddar istället för att dyka rätt ner. Om ni har läst boken, vad tycker ni? Delar ni min uppfattning eller håller ni inte alls med?

Hon hette Esmeralda recension