8   34
8   23
3   27
1   26
0   20
3   19
2   15
2   18

Jag vet att det inte är bra att arbeta 24/7

Innehåller reklamlänkar för Nordicnest.se & Hemtex.se
Jag vet att det inte är bra att arbeta 24/7

Vår fina tvättkorg finns här och vårt finns duschdraperi finns här

Just nu jobbar jag åtta dagar i sträck. Idag är jag till och med dubbelbokad då jag ska ta ut Oliver innan och efter jobbet. Är ledig från min anställning på Fredag men då ska jag jobba med Oliver. Jag vill jobba så mycket som möjligt och tackar ja till alla pass som jag kan få på min anställning. Samma sak gäller även Oliver. Har jag möjlighet att ta honom så gör jag det. Samtidigt så jobbar jag med mina sociala medier dagligen.

Jag vet att det inte är bra att arbeta 24/7

Jag vet att det inte är bra att arbeta 24/7 men så länge jag sover bra så kommer jag köra på. Saken är den att jag är så himla långt efter ekonomiskt till skillnad från alla er som varit anställda hela livet efter studenten/examen. Min lön är också väldigt låg vilket gör att jag behöver jobba mycket. Jag hade inte haft råd att bo kvar här själv om något skulle hända Johan. Och det är en av de drivande faktorerna till varför jag jobbar så mycket som jag gör. Sen tycker jag om mina jobb väldigt mycket. Och till skillnad från förr så är jag så mycket bättre på att leva en dag i taget. Vilken skillnad det har gjort!

Jag vet att det inte är bra att arbeta 24/7

Förutom att jag arbetar 24/7 så hinner jag även med att ha roligt också. Anne-Marie kom förbi i veckan och vi hade det så himla mysigt. Tänk att vi firar 25 år som bästa vänner i år! Det finns inte ord för hur mycket jag älskar henne och uppskattar henne. Är så jäkla lyckligt lottad över att ha henne i mitt liv. Jag och Johan har sett lite filmer. Aquaman 2 som var så fruktansvärt dålig… Vi såg även Mille Bobby Browns nya film Damsel som jag tyckte var riktigt bra! Den har fått dåligt betyg på imdb och google men den är verkligen sevärd.

Mindre dagar på gymmet

Sen har jag även bestämt att bara gå till gymmet när jag är ledig. Då jag går över 20.000 steg när jag jobbar så känner jag att det får räcka de dagarna. Upplever också att jag har mycket sämre pass om jag har arbetat samma dag. Jag kommer förmodligen inte kunna få in lika många pass som jag önskar. Men jag behöver också inse att min kropp behöver vila och återhämtning. Även om jag jobbar mycket så är jag noga med att alltid avsluta dagen med en bok. Att lägga ifrån mig telefonen och koppla bort.

En dag som nästan var för bra för att vara sann

Innehåller reklamlänkar för CaiaCosmetics.se

Igår var en sån där dag som nästan var för bra för att vara sann. Jag jobbade 07:30 – 14:00 vilket var så himla skönt. Vi alla hade ett enormt högt tempo på jobbet igår och hann med allt som skulle göras. När jag hade slutat så var det bara att ta en dusch för sedan kom Anne-Marie över. Vi har nog aldrig träffats så här lite som vi gjort under November och December. Först blev hon sjuk och sedan blev Johan sjuk. Men igår så sågs vi äntligen och hade ett litet julfirande här hemma hos mig.

En dag som nästan var för bra för att vara sann

I år är första året som jag inte önskar mig någonting. Tidigare år så har jag varit extremt noggrann med att man köper det som står på listan. Men i och med att jag fick en anställning så har jag äntligen råd att kunna köpa allt det jag själv vill ha så i år har jag inte ens någon lista. Först när jag öppnade Anne-Maries julklapp igår så trodde jag att hon hade stoppat ner en produkt från hennes Caias kalender som hon inte ville ha haha.

Daily Boost Serum

Men det visade sig att det var deras Daily Boost Serum som hon hade köpt åt mig. Jag har inget serum att använda på morgonen så jag blev jätte glad för detta. Ska bli så himla spännande att prova. De hudvårdsprodukterna som jag har fått i min kalender är jag väldigt nöjd med än så länge. Så jag hoppas att denna kommer vara bra.

En dag som nästan var för bra för att vara sann

Tidigare i veckan så fick jag även hem årets julkort från Pauline. Detta är verkligen en av höjdpunkterna under jul för mig. Jag och Pauline har känt varandra i över 10 år nu. Vi blev vänner genom våra bloggar, har tyvärr aldrig träffats men en dag ska vi krama om varandra. Varje år så skickar hon julkort till mig och det värmer så i hjärtat. Jag har sparat dom alla. Hennes familj betyder väldigt mycket för mig och speciellt barnen. Jag är ju inte så jätte förtjust i barn som ni vet men vissa barn kan verkligen få mitt Maleficent hjärta att smälta och Paulines barn är några av dom.

Oliver min älskade lilla Oliver

Igår kväll efter att vi hade ätit middag så sa jag till Johan att vi måste gå och handla lite gott inför helgen. Han var inte jätte sugen på att gå ut då han jobbade i Göteborg igår. Men iväg kom vi och när vi går ut ur matbutiken så ser jag en jätte glad tjej och när jag tittar ner så ser jag honom, Oliver. Jag nästan kastar matkassen till Johan och springer fram. Och lilla Oliver kommer fram mot mig och börjar pussa min hand. Tårarna bara sprutade av glädje på mig.

En dag som nästan var för bra för att vara sann

Att avsluta mitt jobb som hundrastare var ett av de jobbigaste besluten som jag har gjort. Det går inte att förklara den kärleken som jag känner för hundarna. Hur mycket de verkligen betyder för mig. Och att ge upp det var väldigt smärtsamt för mig även om jag vet att det var rätt beslut. Men mamma skrev en så bra sak igår på Facebook angående mitt tidigare inlägg. Är det något som ger mig energi så är det hundar. Så kanske är det en anledning till varför November var en så jobbig månad för mig. Jag gick från att spendera timmar med vovvarna varje dag till att helt plötsligt inte ha en enda hund i mitt liv.

Bästa julklappen

Men att få se Oliver igen och hans underbara ägare det var den bästa julklappen som jag hade kunnat få. Vi bor nästan grannar så vi tog följe hem och när vi väl kom hem så bröt jag ihop totalt. Det fanns nästan inget slut på alla tårarna. Även nu sitter jag och gråter. Jag har hela tiden haft en slags rädsla om att jag aldrig mer kommer att få se dom igen. Så jag blev bara så enormt glad igår och de var så skönt att se att han verkade lika glad att se mig också.

Hundrastare | Efter 5 år så har jag nu gått min sista promenad

Hundrastare | Efter 5 år så har jag nu gått min sista promenad

Världens bästa Hugo

2017 började jag arbeta som hundrastare. Under den här perioden i mitt liv så var jag extremt isolerad. Jag klarade inte ens av att gå ner till butiken som låg 20 meter ifrån vår bostad för att hämta paket ensam. Jag mådde så fruktansvärt dåligt och insåg att desto mer isolerad jag blev desto sämre blev mitt mående. Så jag började först att arbeta som hundrastare åt Ronja och Melker som var våra familjers hundar.

Hundrastare | Efter 5 år så har jag nu gått min sista promenad

Världens bästa Nala

Spola fram till 2021. Jag hade precis avslutat min floristutbildning när en person lägger ut en annons på en husky de skulle behöva hjälp med. Det visade sig att de bodde 1 minut ifrån mig och jag kom dit på intervju och fick jobbet. Det vi inte visste då var att Sari skulle bli en av mina bästa vänner och jag skulle bli fairy godmother till min älskade lilla Aila. Nala var allt jag hade kunnat drömma om. Även fast det hade gått 1 år sen Bonzo hade somnat in så var jag mitt i sorgen. Nala var den hunden som gjorde att jag vågade öppna upp mitt hjärta igen för hundar. Hade det inte varit för henne så hade jag aldrig velat ha hundar i mitt liv igen.

Världens bästa Oliver

Sen så började allt rulla på. Mina sociala medier gick sämre vilket gjorde att jag tog in fler och fler hundar. Som mest så hade jag 6 hundar samtidigt men jag insåg att det var alldeles för mycket för min kropp. De flesta som arbetar som hundrastare tar alla hundarna samtidigt då alla hundar ska ut vid lunch. Jag valde att ta dom en och en. Främst för att man vet aldrig vad som händer under en promenad. Det har vid flera tillfällen kommit fram lösa hundar när jag har varit ute med Oliver. Som tur är så har jag bara haft honom vilket har gjort att jag har kunnat lyfta upp honom. Men hade jag haft fler hundar så hade jag inte haft den möjligheten.

Hundrastare | Efter 5 år så har jag nu gått min sista promenad

Världens bästa Smilla

Att arbeta som hundrastare har både för och nackdelar

Som med alla jobb så har jobbet som hundrastare haft sina för och nackdelar. Den största nackdelen är utan tvekan vädret. Att vara ute och gå så mycket som jag har gjort i alla typer av väder är inte roligt. På sommaren så har det ibland varit 30 grader varmt i skuggan när vi har varit ute och på vintern så har det varit blött och kallt. Men oavsett väder så har jag haft de bästa, sötaste och med underbara kollegorna som ni kan tänka er. Hur jävligt vädret än har varit så har de alltid fått mig att le.

Världens bästa Luna

Efter fem långa år så avslutar jag idag min karriär som hundrastare

Totalt så har jag tagit ut hela 13 hundar under dessa åren. Hundarna som jag har fått arbeta med i år har varit helt fantastiska. Messi, Nala, Hugo, Smilla, Luna och Oliver. De har alla en väldigt speciell plats i mitt hjärta. När jag kom hem idag från jobbet så bröt jag ihop och tårarna bara sprutade. Jag vet att detta var rätt beslut för mig men det betyder inte att det var ett lätt beslut. Jag har så mycket kärlek för dessa underbara vovvarna och det gör ont i hjärtat att veta att vi inte kommer ses som vi har gjort tidigare. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att vi kommer träffa på varandra ute på stan. Tack för att jag har fått vara en del av era liv. Jag kommer sakna er så mycket.

2 veckor kvar

2 veckor kvar

I brist på nya bilder så får ni ett par gamlingar från 2019

Idag är det två veckor kvar tills vi får nycklarna till vår drömlägenhet. Två veckor, 14 dagar. Det känns som att jag har väntat i en evighet. Men egentligen så har allt gått så himla fort. Martin vår föredetta granne knackade på och sa att han skulle flytta. Dagen efter skaffar vi bolån and the rest is history. Njaa riktigt så enkelt har det inte varit. Det har hänt mycket under dessa månaderna fram tills nu.

Precis innan allt detta drog igång så sa jag upp kontakten med en person som jag trodde skulle finnas i mitt liv för alltid. Jag har väldigt lätt för att säga upp kontakten med personer. Spelar ingen roll om de är vänner eller familj. Det har blivit så efter många år med dåliga relationer. Kanske möts våra vägar igen längre fram.

Det har naturligtvis varit mycket att fixa inför flytten. Tyvärr så blir inte detta en smidig utflytt men känner inte att jag kan gå in på mer om det förrän vi faktiskt flyttat härifrån. Just nu så tycker jag det är jobbigt att bo här. Platsen som en gång i tiden kändes så himla rätt och trygg har fyllts med oro. Bara under denna sommaren så kommer det flytta in fyra nya familjer så jag känner att vi har gjort helt rätt som valt att flytta nu. Marins gamla lägenhet har renoverats i flera veckor och inte nog med att de låter något fruktansvärt när de borrar i betongväggarna. De pratar så fruktansvärt högt att vi hör precis allt som sägs genom väggarna.

Jag ser så fram emot att få flytta och bara få det lugnt och skönt. För ärligt talat så kan det omöjligt bli värre än vad det har varit här. Det bästa med vår nya lägenhet är att hallen och köket separerar oss från grannarna bredvid. Tänk att få sova utan att vakna av folk som smäller i ytterdörrar, gapar och skriker. För att inte tala om hur otroligt mycket jag kan utveckla mitt företagande med mina sociala medier. Nu kan jag äntligen skapa det materialet som jag alltid drömt om.

2 veckor kvar

Så detta är lite anledningen till varför jag inte bloggar så mycket längre. Jag kommer jobba extremt mycket hela sommaren och jag har satt rätt höga mål för mig själv som jag vill uppnå innan årets slut. Sen tror jag inte att ni orkar läsa för 511 gången hur mycket jag längtar efter att få flytta haha. Därför ser jag dessa sista veckorna lite som en ”mini semester” för när vi väl får nycklarna då kommer jag inte ha tid för att sitta still.

Idag fick vi hem papper från banken som vi ska signera och skicka in. Imorgon ska vi åka och kolla på lite ny heminredning. Jag har även mitt största floristuppdrag hittills som jag ska handla inför imorgon. Tänker att jag skriver mer om det imorgon. Och idag fick jag vara hemma från jobbet då min kropp har börjat protestera. Jag har helt enkelt överansträngt mig. Som företagare så tar det verkligen emot att sjukanmäla sig. Och hade det inte varit så att det var både min fot och ben som skrek av smärta så hade jag bitit ihop och jobbat i alla fall. Nu ska jag fortsätta planera sommarens veckor och hur jag ska dela upp allt jobb som innehåller både hundar, blogg, instagram konton, Youtube, fotograferingar och floristföretaget.

Vilken underbar start på veckan

Vilken underbar start på veckan

Vilken underbar start på veckan. Jag börjar varje morgon med att läsa i min bok. Först var det för att hinna klart med boken i tid. Men nu när jag har gjort detta dagligen i nästan två veckor så upplever jag att jag får en så mycket lugnare start på dagen. Tidigare så startade jag dagen med att kolla telefonen och började besvara en massa mail. Nu får mailen vänta och det är en tradition som jag vill behålla.

Idag var Hugo min enda vovve och vi hade en helt underbar promenad. Han är yngst av alla hundar som jag tar ut men otroligt lydig. Vi hade en så himla mysig promenad. Han lyssnade så bra på mina kommandon. Vi brukar ha små stunder under promenaden där han får busa och så fort jag sa att nu går vi vidare så lugnade han ner sig och gick så fint. Idag var det verkligen vårväder! Äntligen är den jäkla vintern över! Som jag har längtat.

Vilken underbar start på veckan

Väl hemma så åt jag lunch, läste lite mer i min bok. Jag hade tänkt sova middag. Något jag har börjat med sen jag började läsa. Blir så himla trött av att läsa så de senaste har jag sovit middag i 1-2 timmar varje dag. Men precis när jag hade stängt ögonen så började de renovera i lägenheten bredvid så jag gick upp och började fotografera istället. När Johan hade slutat jobbet så åkte vi iväg och köpte åtta träskivor och jag kunde inte vara gladare! Som jag älskar dessa träskivor. Efter det så åkte vi till Överby för att ta vår tredje vaccination av tbe. Nu är det tre år tills vi ska ta vår nästa dos.

Innan Johan gick in för att få sin spruta så visade han att Ljung och Carro hade sågat ner sina äppelträd. Som den trä älskaren som jag är så ringde jag Ljung för att fråga om vi fick komma och ta lite träbitar. Och till min stora glädje så sa han ja. Jag har något riktigt roligt och fint på gång med dessa träbitarna men jag ska visa er vad det är när vi har flyttat. Det kommer bli så himla fint. Vi blev kvar i ett par timmar så vi beställde pizza och åt middag tillsammans. En så himla mysig Måndag. Nu ska jag kolla på Star Trek Next Generation och vika tvätt.