”Sommarkvällar när dom är som allra bäst”
Denna platsen är så otroligt vacker, speciellt med alla de vilda blommorna. Det har hänt väldigt mycket i mitt privatliv som jag väljer att hålla för mig själv. När man är en offentlig person så måste man respektera att personerna i ens närhet inte är det. Det är en väldigt jobbig period som väntar framöver men jag väljer att försöka vara så positiv som möjligt. Det kommer att ordna sig men det tar väldigt mycket på krafterna.
”Varför ska allt hända samtidigt? Varför ska jag hela tiden behöva gå igenom svåra stunder? Varför kan jag aldrig få leva ett enkelt liv där allt rullar på till min fördel?”
Livet är inte rättvist och även om jag är en väldigt stark person så kan jag inte låta bli att tänka de tankarna här ovan. Hur mycket motgångar ska en person behöva gå igenom? När ska mitt liv ändras så att saker bli enkelt? För ärligt talat så är jag trött på att hela tiden behöva kämpa. Varje dag i hela mitt liv för inget har någonsin varit enkelt.
Jag vill kunna andas istället för att gå på nålar. Jag vill inte behöva oroa mig för saker. Jag vill kunna känna äkta lycka och trygghet. Denna konstanta oro tär på en. Man vågar aldrig vara riktigt lycklig för man vet att snart kommer något hända som bryter ner en igen. Jag vet att jag är stark och att jag klarar mycket. Men även jag vill kunna andas ut.
Detta kommer säkert låta konstigt, men samtidigt som jag hade tyckt att det varit skönt att kunna ta en paus från att arbeta. Så är det också ett sätt för mig att slippa tänka på det som tynger mig. Det beror naturligtvis på hur dåligt jag mår den dagen. Vissa dagar orkar jag inte göra något alls men andra så vill jag knappt sluta arbeta. När jag är så fokuserad i det jag gör så slipper jag tänka på det som tynger ner mig. Men jag försöker vara positiv och kämpa på även om det inte alltid är så enkelt.