0   29
4   29
6   40
0   26
0   19
5   33
5   38
2   46

Den andre av Prins Harry

Den andre av Prins Harry

Jag har aldrig läst en så här tjock bok på så kort tid i hela mitt liv. Jag fick endast låna Den andre av Prins Harry i två veckor och den är på nästan 500 sidor. Men vilken självbiografi! Harry går verkligen igenom hela sitt liv och de svårigheterna som han har fått möta. Han berättar väldigt personligt om hur hans mammas död (Prinsessan Diana) påverkade honom. Hur han i många år trodde att hon gått under jorden och levde i total förnekelse om att hon var död.

Den andre av Prins Harry

Han berättar även mycket personligt om sin relation till sin pappa Kung Charles. Min uppfattning av Kung Charles har aldrig varit positiv men av det som Harry berättar i boken så verkar hans pappa vara en väldigt snäll och omtänksam pappa (fram tills att Meg kommer in i bilden). Så som Harry beskriver sig i boken är nog så många har uppfattat honom. Rebellen, de svarta fåret. Under sina unga år så avlöste skandalerna varandra där han var utklädd till en nazist på Halloween eller hur några tjejer i Las Vegas fotograferade honom naken under klädpoker.

Han berättar om sin tid i armen som verkligen har format honom som person. Kanske inte det roligaste sidorna i boken men ändå viktiga då man får följa hans personliga utveckling från pojke till man. Han berättar om sina tidigare relationer på ett väldigt kärleksfullt sätt. Och om hans stora kärlek för Afrika. Platsen där han känner sig som mest hemma.

Boken är otroligt bra skriven och fängslande

Det ger en inblick i världens äldsta monarki. Bilden som man växte upp med hur en prins och prinsessa lever sina liv är så långt ifrån sanningen som man kan komma. Är du rojalist så är denna boken ett måste. Är man inte intresserad av det Engelska kungahuset så tror jag att man kanske kan uppfatta boken som lite tråkig då han nämner väldigt många personer som man bör ha koll på. Men jag tycker absolut att du ska ge boken ett försök om du är det minsta intresserad.

Den andre av Prins Harry

Det är ingen hemlighet att jag är rojalist. Och mina personliga åsikter om Harry och Meghan är att jag tycker om dom båda väldigt mycket. Meghan verkar vara en otroligt snäll och omtänksam person. Däremot så är jag kritisk till hur det Engelska kungahuset fungerar. Jag hoppas verkligen inte att våra svenska kungligheter lever under samma förhållanden. I och med att Kronprinsessan och Prins Daniel gjorde ett uttalande när det började cirkulera rykten om att de skulle skiljas så verkar det som att vår kungafamilj har det betydligt bättre än den Engelska. Jag hoppas naturligtvis att Harry och Meghan i framtiden kan få en bra relation till hans pappa Kung Charles samt han bror Prins William.

Pappas flicka på hästgården av Sofie Jahn

Pappas flicka på hästgården av Sofie Jahn

Ett mål som jag har detta året och som jag vill ska förbli en vana är att läsa minst en bok i månaden. Årets första bok är Pappas flicka på hästgården. Skriven av Sofie Jahn och Marie-Anne Knutas. Boken handlar om Sofies fruktansvärda uppväxt på hästgården där hennes pappa misshandlar henne och hennes familj något brutalt. Serien Nattryttarna är baserad på Sofies bok. Då jag tyckte serien var så otroligt bra så ville jag läsa boken.

Tyvärr så tycker jag inte alls att boken är i närheten av så bra som serien. Jag tror det är första gången i mitt liv där jag tycker att en film/serie är bättre än boken. Det första jag reagerade på är att boken i sig känns gammal. Omslaget ger en känsla av 90-talet tidigt 2000-tal men också typsnitten som jag tyckte var väldigt jobbiga att läsa. Den var extremt rörig. Ena stunden så kunde man vara mitt uppe i en händelse för att sedan läsa om hur hennes rum var grönt som egentligen aldrig hade någon som helst betydelse för handlingen som man läste innan eller efter. Det var väldigt sällan som det stod hur gammal hon var eller årtal. Det var extremt många personer som nämndes i boken vilket rörde till det då det hela tiden hoppades fram och tillbaka.

Pappas flicka på hästgården av Sofie Jahn

Jag hade önskat att boken var mer följsam. Att man tog bort de kapitel som inte alls hade någon betydelse för händelseförloppet. Det var inte förrän på slutet som kapitlen blir längre men då blir det nästa för långa. Man gick från att läsa 2-4 sidor som ett kapitel för att sedan mot slutet läsa hela 30 sidor innan det kom ett nytt kapitel. Jag hade önskat att nästan alla kapitel var ungefär lika långa. Men jag upplever att när kapitlen var långa så blev boken riktigt bra. Tyvärr så skedde detta i slutet av boken.

Även om detta inte var den bästa boken jag läst så är det så otroligt starkt av Sofie att dela med sig om sin upplevelse. Serien stämmer till en viss del in på det jag läste i boken men många händelser hade de ändrat. Inget barn ska behöva växa upp i en otrygg miljö och jag tycker det är så otroligt starkt av Sofie att ha överlevt sin pappas brutala mörker. Det är ett mirakel att hon och hennes familj lever idag.

Pappas flicka på hästgården av Sofie Jahn

Boken hade kunnat vara helt fantastisk om den inte varit så rörig i min mening. Den förlorar extremt mycket på det. Är man inte hästintresserad så har jag svårt att tro att man kommer tycka om boken. Det är mycket hästreferenser och hästar överlag. Men oavsett så är det en gripande berättelse. Jag var sugen på att läsa hennes mammas bok Händelserna på hästgården: Familjens berättelse men efter att ha läst denna boken så är jag tveksam. Om någon av er har läst Annas bok så får ni gärna skriva om ni upplevde den som hoppig/rörig att läsa.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

USAs mest sålda bok under 2019 och låg fram till Juni 2021 på The New York Times bästsäljarlista för fiction i mer än 130 veckor.

När man läser något sånt här så förstår man att detta är en bok som verkligen måste läsas! Den var högt rekommenderad när Therese Lindgren frågade sina följare på instagram om de hade en bok att rekommendera. Så jag lånade boken och trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle sitta i 8 timmar i streck och läsa ut boken.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger handlar om Cya, träskflickan. Hon och hennes familj är så fattiga att till och med white trash har högre status i Barkley Cove. Ett litet samhälle i North Carolina, USA. Vi får följa Cya redan från tidig ålder. Det mesta utspelar sig 1950-60. Träskflickan som bor där träskfolket bor. Där man bildar sina egna lagar och regler.

Det som jag gillar med självbiografier är att det händer saker hela tiden. När man läser romaner så behöver man ha tålamod, något som jag inte har. Jag hade svårt för att fastna för boken i början. Kom ofta på mig själv med att tänka på annat. Kan tycka att det svävade iväg ibland och blev för mycket fokus på de olika djuren som lever i träsket. Men efter att ha läst på om författaren så visar det sig att hon är zoolog vilket ger boken förståelse.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

8 timmar intensivläsning av Där kräftorna sjunger och tårar som rinner

Vid kapitel 13 tar boken fart för mig och sen spenderade jag 8 timmar med att läsa sida för sida tills boken var slut. Jag har aldrig läst en bok som fått mig att gråta men igår rann tårarna ner för mina kinder. Jag vet inte om det var för att jag läste så intensivt i så många timmar men under sidornas gång hade jag skapat en så stor kärlek för Cya och de andra karaktärerna att det inte gick att hålla tillbaka.

Sidorna 226 och 227 var mina absoluta favoriter i boken

Denna boken svänger lika mycket som träsket deras båtar åker i. Jag satt med hjärtat i halsgropen och pendlade mellan hopp och förtvivlan. Hade ingen som helst aning om hur boken skulle sluta. Det är många överraskningar längs vägen. När du tror att du har listat ut något så visar det sig att du hade helt fel. Är detta den bästa boken som jag har läst? Nej, men jag tycker absolut att du ska läsa den. Och om du upplever den som långtråkig så stå ut de första 13 kapitel för sen tar det fart.

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Jag fick även veta igår att boken ska bli film!

Filmen kommer att komma ut nästa år och jag är så taggad. Normalt så är detta en film jag aldrig skulle se men efter att ha läst boken så känner jag att jag måste se den. Daisy Edgar-Jones kommer spela Cya och när jag såg henne så kände jag direkt. Hon är Cya! I mitt huvud så hade jag svårt att få en tydlig bild av hur Cya såg ut men detta känns så rätt.

X VARNING SPOILERS X
Om du fortsätter att läsa nu så kommer vissa delar av boken att avslöjas

Jag är inte mycket för romantik men Cya och Tates relation var jag så djupt involverad i. Hennes första kärlek. Den första personen som sett henne och som funnits där efter att hennes familj lämnat henne. Att få läsa hur deras relation utvecklas. Tate är den där drömkillen som jag drömde om när jag var yngre. Killen som skulle finnas där för en, som skulle rädda en från mörkret. Att läsa när man förklarade för Cya att hon fått sin mens, alltså den scenen är ovärderlig!

Där kräftorna sjunger

Stycket där de nästan hade sex förvandlade mig till en kåt unge och jag tänkte bara NEEEEEEJ! Sluta inte! Återigen så var Tate den där underbara killen som man alltid drömt om. Men jag blev besviken över att vi aldrig hamnade där igen. Jag ville verkligen läsa om deras första gång tillsammans. Kärleken som byggts upp ända sedan de var små.

Men de hetsiga, tafsande händerna handlade bara om att ta, inte om att dela med sig och ge

Men istället fick man läsa om hennes sexupplevelser med Chase. Den meningen fastnade verkligen hos mig och jag undrar hur många tjejer/kvinnor som känt exakt samma sak. Hur man hela tiden håller tillbaka i rädsla för att nästa dag bli bortkastad. Men när man väl har sex så visar det sig att ens farhågor stämde. Men de hetsiga, tafsande händerna handlade bara om att ta, inte om att dela med sig och ge. Jag trodde aldrig heller att X var mördaren. Hade mina misstankar åt en annan person men när jag fick veta att X var mördaren så blev jag lika chockad som personen som fann bevisen.

Har du läst boken och vad tycker du isåfall om den?
Är du nyfiken på fler av mina recensioner så finner du dom här

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Jag har aldrig läst så mycket böcker som jag läser nu, men jag älskar det! Innan pandemin så ville jag läsa en bok i månaden. Nu läser jag minst tre i månaden. Och hade det inte varit för väntetiden på biblioteket så hade jag förmodligen läst många fler. Under min uppväxt så har jag alltid haft svårt för att läsa och skriva. Jag fick mycket extra hjälp i skolan. Och det var inte förrän jag var 15 år och började blogga samt läsa bloggar som jag lärde mig läsa och skriva ordentligt.

Tre böcker i månaden trots lässvårigheter

Jag har fortfarande svårt med läsningen. Jag läser väldigt långsamt. Medan jag är på andra meningen så är de flesta andra redan vid åttonde meningen. När det är text under filmer/serier så hinner jag sällan läsa klart innan nästa stycke dyker upp. Det är nog därför jag är så himla duktig på Engelska. Då jag aldrig har text utan endast lyssnar. Genom att börja läsa böcker så hoppas jag kunna utveckla min läsning men också mitt sätt att skriva på.

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

När jag fick veta att Elena hade släppt en bok så sökte jag direkt efter den på biblioteket. Tyvärr så fanns den inte inne men efter någon månad eller två så fick jag ett sms att boken fanns att hämta! Jag såg Elena eller Natacha som hon hette då när hon var med i Paradise Hotel för många många år sedan. Jag blev som besatt (vilket också halva Sverige blev) och följde hennes blogg flitigt. Minns att jag såg henne när vi var i Stockholm och skulle se Britney Spears Circus Tour. Hon gick ner för trappan tillsammans med hennes dåvarande pojkvän Dhani som var med i A-Teens. Minns att jag skrek hennes namn men hon hörde mig aldrig.

I boken så får vi följa Elena genom hennes uppväxt i Brasilien och hur hennes liv förändrats drastiskt när familjen bestämmer sig för att flytta till Sverige. Boken är indelad i lagom långa kapitel och berättar om att ett liv med mycket pengar. Har man läst Elenas blogg så vet man att hon ofta reste runt och från någon som stod utanför så såg hon ut att ha det perfekta livet.

Vem var Natacha Peyre av Elena Belle

Elena berättar om en otroligt hemsk och mörk hemlighet som hon burit med sig under hela livet. Det gjorde mig fruktansvärt ledsen att läsa om denna delen av hennes liv. Inget barn ska behöva gå igenom något sånt.

Hon berättar om livet i LA och hur hon träffade sin man som tragiskt gick bort i en hjärtattack. Om hennes känslor kring att vara gravid och hur dåligt hon mådde under graviditeten. Männen som kommit och passerat i hennes liv. Det som jag upplever inte kommer fram i boken är hennes personlighet. Efter att ha läst hennes blogg i så många år så vet jag att hon är en väldigt andlig person. Hon är betydligt mer jordnära än vad många tror och framför allt väldigt rolig.

Första dagen som jag fick hem boken så läste jag mer än hälften. Jag som har lässvårigheter kunde inte släppa boken ur mina händer. Jag tycker det är en otroligt bra självbiografi. Den har ett stort mörker som är så otroligt viktigt att man pratar om. Och den visar även att allt inte är så där perfekt som det ser ut att vara på instagram. Jag hoppas att Elena mår bra idag trots allt som hon har fått gå igenom. Att hon och hennes dotter får ett fint liv tillsammans och att de mår bra. Jag kan varmt rekommendera denna boken.

Om du vill läsa fler av mina recensioner så finner du dom här

Monster av Joakim Lundell

Monster av Joakim Lundell
Joakim Lundell är en väldigt kontroversiell person. Jag tror vi är många som har dömt ut honom utan att ens reflektera över varför han gjort de val som han har gjort. Det började med att jag lyssnade på avsnittet när han gästade Framgångspodden. Den bilden som jag hade av Joakim (inkletad i avföring och rätt udda) förändrades efter att ha lyssnat på de poddavsnittet. Jag förstod att det fanns något betydligt djupare och mörkare som fått honom att göra de valen som han gjort.

Boken är otroligt bra. Man får följa Joakim från det att han är liten till där han var när boken publicerades 2017. Hans barndom var fruktansvärd och vet man om den så kan man även ha en förståelse till varför det blev som det blev när han blev äldre. Boken är skriven på ett sätt som gav mig känslan av att jag satt i samma rum som Joakim och han berättade sin historia för mig. Jag kunde känna igen mig i mycket av det han uttryckte. Jag själv har ett väldigt trasigt förflutet och jag har också förlorat en vän i överdos.

Monster av Joakim Lundell

2010 kom Kungarna av Tylösand

Detta skulle vara en svenska versionen av Jersey Shore. Men jag kommer ihåg hur jag som 19 åring bara kände cringe när jag såg detta på tv. Det var trashy rakt igenom och blev ingen super hit som produktionen hade hoppats på. Joakim berättar om denna perioden av hans liv i boken Monster. Vad som ledde fram till de valet och att det faktiskt kan ha räddat hans liv hur konstigt det än låter.

Det är lätt att döma Joakim utefter sakerna som han förr skrev på sin blogg eller uttalanden som han har gjort. Jag kan erkänna att jag gjorde det. Men ibland är vi för snabba på att döma varandra. Vi stannar inte upp och frågar oss själva ”finns det något annat som ligger till grund i detta?”.

En otroligt stor klassresa

Att gå från att vara hemlös till att omsätta miljoner låter för bra för att vara sant. Men det är Joakims verklighet. Idag anses han vara en av de mäktigaste personerna i Sverige inom sociala medier. Han serie Spökjakt har vunnit två kristaller två år i rad och det är det finaste tv utmärkelsen som man kan få i Sverige. Jag följer inte Joakim på sociala medier och har aldrig gjort så jag vet hur han är som person idag. Men jag tycker att han är en förebild för ungdomar som kommer från en svår uppväxt. För personer med Asbergers och ADD. Han kom från ingenting och byggde upp allt det som han har idag på egen hand.

Monster av Joakim Lundell

Mycket av det som han berättar om i sin bok Monster låter för sjukt för att vara sant. Det finns säkert läsare som ställer sig frågan, kan detta verkligen ha hänt? Men då jag själv har varit med om mycket så tror jag att det som Joakim berättar i Monster stämmer. Jag tror inte att han har försökt krydda på någon berättelse. Om inte annat så tror jag han har dämpat flera av dom.

Jag kan starkt rekommendera Monster

Oavsett vad du tycker om Joakim Lundell idag så tycker jag att du ska läsa boken. Detta är en av de bästa självbiografierna som jag har läst. Jag kan inget annat än att bli otroligt imponerad över den resan som Joakim har gjort. Trots allt det hemska som han har fått vara med om så finns han här idag. Han överlevde. Han jobbar förmodligen fortfarande med sina demoner än idag men att göra den resan som han har gjort är otroligt starkt.