Vilket vackert hantverk det var i dessa sidoborden. Det kommer nog inte som någon överraskning att jag tycker om dom med tanke på att de är i trä. Vi får se om vi kommer vara i ett behov av sidobord framöver. Vi behöver invänta de stora möblerna innan vi kan börja köpa in de små. Men vackra är dom.
Klockan sju ringde larmet och klockan åtta var jag på gymmet. Och vet ni vad? Idag skaffade jag gymkort! Jag har tidigare bara haft ett prova på kort men jag är så himla nöjd med gymmet och personalen så jag köpte ett gymkort nu istället för att vänta ut prov tiden. Jag älskar att träna och desto svettigare jag blir desto nöjdare är jag.
Jag har i många år haft en bild av vem jag vill vara och nu är jag hon. Jag är hon som bor i den finaste lägenheten, som tränar regelbundet, har en fin relation till vänner och familj. Ett förhållande som är starkare än Wolverines adamantium klor. Nu de senaste dagarna så har jag börjat känna mig glad igen. Jag är inte lika stressad utan börjar inse att allt kommer bli bra. Jag tror att mycket kommer släppa när vi har fått de möblerna som fattas. Då kommer det förhoppningsvis börja kännas som hemma. Det luktar fortfarande målarfärg/slipat golv när man kommer innanför dörrarna men snart så hoppas jag att det börjar dofta hemma.
Ni vet vilken brutal otur vi har haft sen vi flyttade hit. Det har varit så himla jobbigt och ingen av oss har ens kunnat känna glädje över att vi precis har flyttat in i vår drömlägenhet. Men nu börjar det sakta men säkert vända. Egentligen borde jag inte skriva det förrän vårt matbord och soffa har kommit men jag upplever själv att jag mår bättre och känner mer glädje här hemma nu.
Första blogginlägget från min nya dator. Jag hatar att byta datorer. Det tar flera dagar att föra över och installera alla program för att inte tala om hur mycket jag trycker fel på tangentbordet då jag är så van vid mitt gamla. Även Lightroom och Photoshop är helt nytt för mig nu. Det känns som att allt kommer ta tusen gånger längre tid än vad det gjorde tidigare. Men en ny dator var ett måste. Min förra laptop var tvungen att vara kopplad till strömkabeln hela tiden då batteriet var helt dött. Majoriteten av bokstäverna var helt borta och den klarade inte längre av att uppdatera viktiga uppdateringar. Vi fick över 15.000 kronor rabatt på den nya datorn som jag har nu så det känns jätte bra.
Något annat som är nytt är att jag äntligen har börjat gymma! Detta är något som jag har velat göra i mer än halva mitt liv. Jag har alltid varit väldigt aktiv. Jag red i flera år samt dansade. Vi har haft crosstrainerns hemma men de har jag tränat sönder. Så tidigare i veckan tog jag första steget till att skaffa gymkort. Jag har länge spanat in ett gym som känns väldigt bra och nu har jag varit där två gånger och jag älskar det! Just nu har jag ett prova på kort men jag kommer skaffa ett gymkort där nästa vecka. Planen är att träna fem gånger i veckan. Efter varje pass så är hela jag dyngsur av svett och jag älskar det! Om man inte svettas när man tränar så tränar man inte tillräckligt hårt. Jag kör dock så hårt att jag får blodmask i munnen men det är nog för att jag alltid tränar på tom mage.
Igår var det 10 år sedan som vår älskade Ida mördades. Jag hade ett kvällspass med en av hundarna så vi kom dit rätt sent. Det har inte gått en enda dag under dessa 10 åren som jag inte har tänkt på Ida. Hjärtat gör så ont över att veta att Ida inte var den första och inte heller den sista kvinnan som mördas av en man som hon hade en relation till. I snitt mördas 15 kvinnor varje år i Sverige av en man de oftast har haft en relation med. Jag är tacksam för att Aftonbladet lyfter detta viktiga ämne och att de inte låter någon av dessa kvinnorna försvinna. För vi måste minnas i hopp om att det ska ske en förändring.
Det vi alla kan göra är att ringa polisen när vi befarar att någon far illa. Jag kan inte uppmana er tillräckligt mycket att ringa en gång för mycket än en gång för lite. I Idas fall så fanns det grannar som hörde oväsen från hennes lägenhet men som valde att ignorera det istället för agera. Det finns inte ord för hur det känns för mig som anhörig att få höra det. Vi kommer aldrig få se Ida igen men hennes mördare är en fri man nästa år… Hur man kan släppa ut någon som har ett så långt brottsregister visar hur Sveriges rättssystem har extrema brister.
Och så var det de där med att köpa köksbord… Vi åkte till en butik som har bordet som vi vill ha men det visar sig att även den bordsskivan har en väldigt röd ton även om det såg bättre ut än den vi fick hem. Vi var nog i butiken i ca 45 minuter innan vi bestämde oss för hur vi skulle göra. Nu har vi beställt ett nytt köksbord så jag hoppas verkligen att det kommer att bli bra. Vi fick 5% rabatt på de nya köksbordet och så beställde vi även sängborden som jag skrev om för ett tag sedan. Vi fick hela 30% rabatt på dom men de hade en leveranstid på 2-3 veckor.
Det blev även en sväng till Ikea där vi köpte två nya kuddar samt en massa förvaring. Lådorna i vårt badrum ser för jävliga ut och jag skäms så mycket. Men imorgon så ska jag ta och göra en video där jag organiserar här hemma. Tänkte även fixa lite i hallen och i skafferiet. Det kommer bli mycket enklare att organisera allt när vi har fått alla möbler. Jag vet fortfarande inte hur jag vill ha alla växterna. Vi har även hittat nya byråer som jag vill ha i sovrummet. Men dom är det ingen prio på just nu utan något vi kan köpa längre fram.
Vilken dag! Om ni tror att vår otur har vänt så tror ni fel. Jag kan just nu inte gå in på det som inträffade idag men jag börjar tröttna riktigt ordentligt på skiten. Det är så frustrerande att det hela tiden kommer motgångar efter motgångar. Det är omöjligt att försöka bo in oss när vi hela tiden behöver ta tag i saker och fortfarande saknar så mycket möbler. Idag har vi levt utan köksbord i 2 veckor. Det hade varit skillnad om vi haft en soffa och soffbord att äta vid men inte ens det har vi. Jag vill bara få allt klart så att vi kan börja få in våra riktiga rutiner och börja bo in oss.
Men nog med det tråkiga. Idag kom Sara Lee och hälsade på. Vi har inte setts på flera år så det kändes helt fantastiskt att kunna krama om henne igen. Vi har varit bästa vänner i över 10 år och även om vi inte hörs regelbundet så är det som att tiden har stått still när vi väl ses igen. Vi gick och hälsade på vår gamla kollega Rikard och sen följde hon med mig till ett av gymmen här i stan då jag ville få ett prova på kort.
Jag älskar att träna och har både ridit och dansat i många år. Vi började springa precis innan flytten men min benhinneinflammation gjorde det omöjligt för mig att fortsätta. Men nu när vi bor i stan så blir det perfekt med ett gymkort. Då kan jag byta om hemma, gå dit, träna och sedan gå hem för att duscha. Så imorgon innan jag ska till jobbet så kommer jag köra mitt första gympass någonsin och jag ser så mycket fram emot det.
Imorgon gör jag min sista promenad med Hugo för sen går han på sommarlov. Kommer sakna honom något fruktansvärt. Han är den hunden som jag har mest så det gör att man får ett väldigt stort band till varandra. Men förhoppningsvis så kommer jag träffa på honom då vi bor så nära nu. Jag har fortfarande inte fattat att vi bor mitt i stan. Det är så galet skönt att ha så himla nära till precis allt. Idag fick jag även den första längtan efter hösten. Tänk va mysigt vi kommer ha det i vår fina lägenhet.
