1   23
6   31
1   16
8   25
7   29
1   19
4   31
7   24

Rädd att jag har gjort fel val

Rädd att jag har gjort fel val

I Onsdags ringde jag upp min praktik. Jag skulle börja praktisera där nästa vecka men eftersom att Måndag är en röd dag så var jag osäker på om de hade öppet eller inte. När jag ringer så får jag veta att de har det struligt och råkat dubbelboka mig med praktikanten som de redan har där. Okej tänker jag. Det är lätt hänt men då får jag väl börja veckan där på istället? Men jag får även till svar att de inte vet om de kommer kunna ta in mig som praktikant eftersom att jag behöver mer stöd då jag är ny.

Hela tanken med praktik är väl att gå bredvid och lära sig?

Om man redan kan allt då finns det ingen mening med att ha praktik från första början. Jag förstår deras sida av det hela. Dom vill att jag ska få ut så mycket av min praktik som möjligt, vilket jag naturligtvis uppskattar. Samtidigt så visste dom om att jag precis har påbörjat min utbildning och kanske inte kan allt. Men jag ska dit på Torsdag nästa vecka och så ska vi se hur det går. Jag kommer sitta och plugga så mycket jag kan de kommande dagarna så att jag förhoppningsvis har så pass mycket att jag får vara kvar. Jag hoppas verkligen det!

Denna butiken ligger knappt 15 minuter ifrån där vi bor. Dom som jobbar där är väldigt duktiga på att binda buketter. Jag är säker på att jag hade kunnat lära mig så enormt mycket om jag fick praktisera där. Jag har redan varit i kontakt med fyra andra butiker. Men antingen så tar de inte emot praktikanter pga Corona eller så har de redan praktikanter. Så snälla håll tummarna för mig på Torsdag!

Rädd att jag har gjort fel val

Misstagen jag gjorde

Jag har haft lite av en paus i mina studier just för att jag har väntat på att praktiken ska börja. Men eftersom min sambo fyllde år för några dagar sedan så ville jag göra en bukett till honom. Inte för att han bryr sig om blommor men jag tycker det är en självklarhet att man får blommor på sin födelsedag.

Men efter att ha besökt tre butiker igår så insåg jag att buketten jag hade i huvudet inte kommer gå att skapa. Jag var ute efter en grön utfyllnad. Tänk er syrenblad. Stora och fluffiga. Men det ända jag kunde hitta i butik var eucalyptus. Som jag personligen tycker är lite uttjatat. Eller så fanns det lite gräs. Jag köpte blommor som gick i en jätte fin färgskala men misstaget som jag gjorde var:

  • Jag stressade.
    När jag var i den tredje butiken så började jag få smått panik över att detta kommer inte bli bra. Det jag borde ha gjort var att analysera de blommorna som jag redan köpt. Och istället för att köpa fler blommor så borde jag ha köpt fler av de som jag redan hade.
  • Jag köpte fel blommor för buketten.
    Buketten som jag såg i mitt huvud hade stora blommor och stora blad. Varför går jag då och köpa nejlikor? Missförstå mig inte för jag älskar nejlikor men detta var inte en bohemisk bukett utan mer en klassisk. Lärdomen jag tar från detta är att tänka mer på känslan som jag vill skapa och välja blommor utefter det.
  • Less is more, sometimes!
    Jag är så inne i de stora Hollywood buketterna som jag älskar att jag glömmer av att alla buketter behöver inte vara enorma. En bukett med endast sex blommor kan också vara fantastisk.
Rädd att jag har gjort fel val

Började tvivla på om jag ens har gjort rätt val

Jag var så ledsen när jag la mig igår. Började tvivla på om jag ens har gjort rätt val. Det är så mycket pengar som står på spel eftersom jag har betalat för hela utbildningen. Tänk om jag inte klarar av detta? Och där har vi de största problemet. Rädsla. Jag är så rädd för precis allting. Det är verkligen något som jag saknar med 19 åriga Nathaline. Hon var inte rädd för något. Hon kunde gå genom ”våldtäktsparken” klockan 03:00, full utan att bry sig. Jag var så fri.

Nu 10 år senare så har jag fått gå igenom så mycket sorg att jag nästan är rädd för att andas. Jag är rädd för att leva för jag är rädd att något ska hända. Men det enda som jag förlorar är mitt liv. Jag kan dö i en bilolycka, jag kan bli mördade, jag kan råka ut för en massa saker. Men det finns också en stor chans att inget av de kommer hända mig och att jag kommer få leva ett helt fantastiskt liv. Är det inte mer värt att våga leva än att stänga in sig i rädsla av att något ska hända?

Min rädsla för livet hindrar mig i mycket

Men oavsett hur rädd jag är så kommer jag aldrig låta rädslan stoppa mig

När jag vaknade upp idag så hade jag så mycket meddelanden från så många personer. Gamla klasskamrater som jag inte pratat med på 20 år, nära och kära och personer som följer mig. Jag blev helt chockad och så rörd. Att dom tar sig tiden att skriva så peppande ord när jag behövde det som mest. Istället för att vakna upp ledsen så kände jag mig stark. Jag gick upp, klippte upp snöret på buketten och gjorde om den. Är det den bästa buketten som jag gjort? Nej det är det inte. Men som en fin vän skrev ”Måste det bli bra på första försöket?”.

Vi lär av våra misstag

Nu innehöll denna buketten rätt många misstag så tänk vad mycket lärdom jag tar med mig tack vare det. Och även om den inte blev som jag hade tänkt mig. Så blev jag nöjd med tekniken i sprialbuketten men också snitten i stjälkarna. Just att snitta stjälkarna är så obehagligt för det känns som att man ska sätta bladet rätt i tummen. Men övning ger färdighet. Och i slutändan så blev det en helt okej bukett.

4 Kalas i rad i pandemin

4 Kalas i rad i pandemin

Igår fyllde min kärlek 29 år. Vi lyxade till det med att köpa räksallad på Ritz som vi sedan la i ciabatta bröd till frukost. Jag var även hemma hos mamma och hämtade Kira. Naturligtvis så ville hon också vara med och fira. Jag har aldrig varit med om en hund som har så mycket energi som Kira. Girl is crazy! Förstår att ni förmodligen har lite tankar kring rubriken till detta inlägget.

4 Kalas i rad i pandemin

Det låter betydligt värre än vad det faktiskt är. Igår var vi hemma hos min sambos mamma och firade honom. Det var bara vi tre där. Jag har inte träffat min sambos mamma sen jag själv fyllde år. Jag är väldigt noga med att begränsa vilka jag umgås med. Min mamma är i riskzon så jag försöker träffa så lite folk som det bara går. Så vi har valt att ha fyra små kalas. Idag kommer min bestie hit. Det är egentligen inget kalas för vi ses alltid en gång i veckan. På Fredag ska vi ha kalas med min mamma och på Lördag ska vi ut till Öresjö och fira. Vi slår ihop både min sambos födelsedag och Påsken.

4 Kalas i rad i pandemin påskpynt

Jag vet att jag inte är ensam om att vara trött på denna pandemin nu

Jag är så trött på att inte kunna röra mig fritt. Inte kunna umgås med familj och vänner. Inte kunna leva ett normalt liv. Jag märker också hur detta året med pandemin har förändrat min hjärna. När jag ser filmer så tänker jag ofta ”Så nära får ni inte stå!” och man inser hur annorlunda allt var innan pandemin.

Vi har verkligen förändrat vårt sätt att umgås och hur vi lever. Jag förstår att vissa inte tycker att dessa kalasen är nödvändiga. Men samtidigt så tror jag vi behöver försöka hitta ett sätt att leva med denna pandemin. Men jag hoppas verkligen att det kommer bli bättre nu under våren och sommaren. Framförallt när man kan börja umgås utomhus. Dessutom om de fortsätter vaccinera så blir kommer inte smittan att stiga till hösten som det gjorde förra hösten.

4 Kalas i rad i pandemin

Middagen igår beställde vi från en relativt ny restaurang som heter Järnet

Om jag inte har missförstått de hela så har de olika teman. Nu var det Italienskt men innan det så hade dom Mexikanskt. En super kul idé tycker jag. Till förrätt så beställde jag deras pomes och aioli. Aiolin var så himla god! 10 av 10! Men tyvärr hade de saltat mina Pomes alldeles för mycket… Jag fick sitta och skrapa bort saltet. Upplever tyvärr att detta är vanligt med pomes när man äter ute. Varför ska restaurangerna salta så fruktansvärt mycket? Men nästa gång ska jag be dom att inte salta alls. Utöver det så var pomesen jätte goda.

4 Kalas i rad i pandemin

Till varmrätt blev det Pasta Kyckling. Tagliatelle, citron, basilika, svartpeppar, pecorino och grädde. Maten hade hunnit svalna en del när vi började äta (nackdelen med take away) men för 150 kronor så tycker jag det var väldigt snålt med både kyckling och sås. Det var inget speciellt med denna maträtten så jag kommer inte att beställa den igen. Vi tänkte dock beställa härifrån igen på Fredag när vi ska fira med mamma. Då tänkte vi testa deras pizzor som ser väldigt goda ut.

Nu tänkte jag försöka få i mig något i magen. Är så hungrig i skrivandets stund men jag har så svårt för att äta på morgonen. Jag går hellre runt hungrig i flera timmar. Bara tanken på att tugga gör mig smått illamående. Sen behöver jag städa undan här hemma och få lite jobb gjort. Har köpt en del skönhetsprodukter som jag vill dela med mig av. Har även en hel del film/serie recessioner att skriva. You know me, no lifer. Det ända jag gör är att se på film och serier. #lifeofthepandemic

Feeling Through | När en hemlös tonåring möter en man som är både blind och döv

Feeling Through | När en hemlös tonåring möter en man som är både döv och blind

Jag såg precis kortfilmen Feeling Through som kom ut 2019. Jag blev så himla berörd av denna filmen så jag kände att jag måste dela den med er. Filmen handlar om Tereek. En ung hemlös kille som försöker hitta en plats att sova på för natten. I sina försök så möter han Artie. En man som både är blind och döv. Artie ber om hjälp och det visar sig att detta är ett möte som kommer förändra Tereek.

Vi lever i en värld där allt fler slutar bry sig

Man är så upptagen av sig själv att man inte ser vad som sker runt omkring en. Jag är en person som har fått gå igenom väldigt mycket. Det har gjort att jag uppskattar de livet jag har idag. Jag kan bli fruktansvärt irriterad över personer som är fullt friska och som gnäller över småsaker. Jag tänker ofta att en person i rullstol förmodligen hade älskat att kunna gå. Eller att en döv person hade älskat att kunna höra musik. Man ska inte jämföra problem då alla människor har rätt till sina känslor och vi är alla olika. Men jag önskar att folk kunde sluta lägga tid på små saker som inte betyder något.

Jag hoppas att ni tar er tiden att se denna filmen. Den är bara 20 minuter lång men jag är säker på att den kommer beröra er lika mycket som den berörda mig. Skådespelaren som spelar Artie heter Robert Tarango och han blev den första personen i världen att få en huvudroll som både blind och döv.

Feeling Trough har vunnit hela 14 utmärkelser

Det är så viktigt att vi ser varandra. Oavsett om vi är olika eller inte. Jag är säker på att man kan lära så mycket av varandra bara om man ger det en chans. Tänker ofta tillbaka på hur jag var i skolan och vad jag ångrar mitt beteende idag. Jag önskar att jag hade stått upp mer för de som var svaga. Jag önskar att jag hade varit en mer omtänksam person och att jag stod upp för de som blev utsatta. Det är svårt att se tillbaka på den tiden nu när man är vuxen och vet bättre. Men jag försöker varje dag bli en bättre människa. Jag försöker le, hjälpa till och finnas där så mycket som jag bara kan. Att hjälpa andra gör mig glad.

Feeling Through är en viktig film

Även om jag aldrig kan förstå hur det är att leva som både blind och döv så blir jag glad av att se lyckan hos Robert. Trots att han förmodligen stött på många motgångar så gick hans dröm i uppfyllelse. Som sagt en fantastisk film som jag hoppas att ni vill se. Sen måste jag även berömma Steven Prescod som spelar den hemlösa killen Tereek. Även han gjorde ett fantastiskt jobb. Jag hoppas verkligen att ni tar er tiden att se denna filmen.

Wonder Woman 1984

Detta inlägget kommer innehålla spoilers

Gal Gadot som Wonder Woman är spot on!

Jag har nu sett den nya Wonder Woman filmen Wonder Woman 1984. Jag hade sett lite av trailern men måste säga att filmen var så mycket bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Gal Gadot som Wonder Woman är spot on! Hon är helt amazing i rollen. Början av filmen utspelas sig på Themyscira (Amazon ön). Där ser vi återigen Lilly Aspell som den unga Diana. Jag älskar att de fortsätter att använda Lilly. Tycker hon är helt fantastisk i sin roll. Denna delen av filmen höjde nivån och var faktiskt min favorit i hela filmen.

Wonder Woman 1984
Wonder Woman 1984

Vi fick träffa Wonder Woman för första gången i Batman VS Superman. Från ingenstans kom hon in med sådan power. Och den behöll hon även i sin egna första film Wonder Woman som kom 2017. Den nya filmen utspelar sig 1984 vilket man förstår av rubriken. Vi får följa med Diana i hennes vardagliga liv. Ett där hon arbetar som kulturantropologi och arkeologi, räddar människor och som alltid visar medkänsla. Vi får också uppleva sorgen som hon känner efter att hon förlorade Steve. Jag tror många av oss kan känna igen oss i Diana då många av oss har förlorat någon vi älskar. Det smärtan försvinner aldrig oavsett hur många år som passerar och så är det även för Diana.

Wonder Woman 1984

Vi har två villans i denna filmen. Max Lord som spelas av Pedro Pascal (Game of thrones & Mandalorien) tog väldigt mycket plats i filmen. Lite för mycket om ni frågar mig. Men jag blev glatt överraskad när jag såg att Cheetah var med. Hon är Wonder Womans ärkefiende. Dock önskar jag att hon hade fått ta mycket mer plats i filmen. Hade gärna sett att man bytt fokus från Max till Barbara Minerva / Cheetha som spelas av Kristen Wiig.

1975–1979

I slutet av filmen så bär Diana en rustning som tidigare hade burits av Amazonernas största krigare Asteria. När du tror att filmen är slut så dyker det upp en scenen där du ser en kvinna med långt mörkt hår och i en blå klänning som stoppar en olycka. När hon vänder sig om så säger hon att hennes namn är Asteria och så blinkar hon in i kameran. Jag skriker till och säger till min sambo att han måste googla Lynda Carter. Och mycket riktigt! Lynda Carter spelade Wonder Woman i serien som pågick mellan 75 och 79. Hur nödig är inte jag som visste det direkt? Är man väl bollen med kollen! Blev i alla fall jätte glad över att se henne och jag hoppas att hon kommer vara med i fler filmer.

Asteria lynda carter wonder woman

Jag tycker filmen var riktigt bra och en grym uppföljare.
Har ni sett filmen och vad tycker ni i så fall om den?


Tidigare recensioner av mig finner ni här

Supernatural | The Vampire Diaries | Zack Snyder Justice League

Kärlek och omtanke

Reklam i samarbete med Kristallakademin.se
Kärlek och omtanke på våffeldagaen

Igår var det våffeldagen!

Åt ni några våfflor? Jag tog med mitt våffeljärn hem till bestie. Vi hade laddat upp ordentligt men vi båda blev så mätta redan efter första våfflan. Vi delade på den andra men sen fick vi båda en sån fruktansvärd matkoma att jag trodde vi skulle tuppa av i soffan. Men gott var det! Hade en så mysig dag. Myste så mycket med katterna. Det märks att de ser mig mer som en del av flocken nu när jag har varit nere så mycket och hälsat på. Jag busade med dom med ett sånt där spö och det var så roligt haha. Hade kunnat hålla på hela dagen. Vi spelade naturligtvis en massa Mario Cart. Jag tröttnar aldrig!

Jag var en av de lyckliga vinnarna

Men det bästa var att överraska min bestie med lite presenter. Jag älskar at överraska. Det är bästa sättet att visa kärlek och omtanke. Förra veckan fick jag nämligen veta att jag var en av de lyckliga vinnarna i en tävling som Lovisa Barkman haft tillsammans med Estree Lauder Nordics. Lovisa är en av mina absoluta favoriter. Så himla snäll och gullig. Tar sig alltid tid att svara och jag tycker hon har ett väldigt sunt sätt att se på livet. Jag blev naturligtvis överlycklig när jag fick veta att jag vann.

Estree Lauder Advanced Night Repair är ett av mina absoluta favorit serums

Det var min bestie som introducerade serumet för mig och jag har använt det sedan dess. Men i och med mina studier så har jag inte längre råd att spendera så mycket pengar på en skönhetsprodukt. Min inkomst existerar knappt så de få pengar som kommer in går direkt till räkningar som ska betalas. Men nu hade jag turen att vinna inte bara ett serum utan två! Så jag slog in de ena serumet som jag igår överraskade min bestie med. Hon blev så himla glad vilket i sin tur gjorde mig så glad.

Jag gav henne även en annan liten present. Som jag nämnde tidigare så har jag just nu mitt första samarbete på instagram. Jag har fått äran att arbeta tillsammans med Kristallakademin. Vårt samarbete gäller endast instagram så detta skriver jag helt av egen fri vilja. Men jag måste märka ut detta inlägget som reklam enligt lagen. Jag fick hem en liten gåva av dom och när jag läste vad denna stenen stod för så visste jag direkt att jag vill ge den till min bästa vän.

Kristallakademin Kärlek och omtanke

Oavsett om man tror på stenarnas förmåga eller inte så tycker jag det är en fin omtanke att ge till någon. Ge lite extra kärlek till någon som behöver det. Som jag skrev i mitt samarbete på instagram så är jag uppvuxen med stenar och kristaller. Jag har under min vuxna ålder inte lagt så mycket tid och tanke på det. Men ni vet hur mycket jag pratar om balans. Vissa dagar så mår jag bra men ibland så drunknar jag i sorgen. Livet går upp och ner hela tiden. Om dessa stenarna kan hjälpa mig att finna balans eller i alla fall komma en bit på vägen så är det värt det för mig. Sen är de så otroligt vackra så oavsett om det fungerar eller inte så är det fint att bara ha dom här hemma.

Ge lite kärlek till någon som du bryr dig om
Med min kod DIXI så får du 10% rabatt på hela hemsidan Mars månad ut