Du är så saknad älskade Ronja

Idag är det 1 år sedan som vår älskade Ronja hastigt lämnade oss. Jag minns den dagen som om det vore igår. Dagen innan hade jag gjort min sista dag på anställningen som jag hade. Jag minns hur fri jag kände mig när jag gick ut genom dörrarna. Nu skulle jag äntligen slippa all stress med att arbeta som anställd och driva företag samtidigt. Nu skulle jag kunna fokusera 100% på mina företag och samtidigt få spendera så mycket mer tid med mina älskade hundar.

Tänk va fort allt kan förändras. Från att ena dagen känna lycka till att den andra få hela ens värld att falla samman.

Jag minns hur jag satt vid min sambos skrivbord och arbetade när min mamma ringde. Klockan var 09:30 om jag inte minns helt fel. Jag svarar i telefonen och det första min mamma säger är ”Nathaline, Ronja är död”. Jag minns att jag bara skrek och tårarna rann ner för mina kinder, vilket de gör nu också. Hela världen stannade upp. Allt det som jag hade sett fram emot försvann. Min älskade Ronja fanns inte längre kvar.

Sorgen jag har för Ronja har bara blivit värre under detta året. Förmodligen då jag även förlorade Foxie och Bonzo. Idag är det omöjligt att skriva om henne, se bilder på henne eller videos utan att tårarna rinner. Jag är så himla ledsen. Att sakna någon man älskar är fruktansvärt, speciellt med vetskapen om att man aldrig kommer få se varandra igen.

Ronja var en fantastisk hund på alla sätt. Hon var väldigt fin i sin teckning men det bästa av allt var hennes personlighet. Väldigt snäll och glad. Det bästa jag visste var att komma hem till mamma för Ronja sprang allt vad hon hade och började skälla/prata av lycka. Hon gjorde väldigt många roliga saker och lyckades bryta ner Bonzos mur. Surgubben som hatade andra hundar fick äntligen en kompis. Ronja lämnade oss alldeles för tidigt.