I Lördags så var jag tillbaka hos 12 Knots Coffee Roasters då Johan också ville testa deras matcha. Vi beställde in deras coffle (älskar den!) och så ville vi testa deras macka med skagenröra. Så galet god. Vi båda slogs om vem som kunde äta mest haha. Testade deras Jeju Matcha både som varm och kall. Vi båda var överens om att vi tycker om den varma mest. Den kalla hade varit helt magiskt god om den hade haft någon typ av sötma. Men tänker att jag kan fråga dom nästa gång jag är där om de har möjlighet att ha i något sött som vaniljsirap eller liknande som hade gjort den godare för mina smaklökar. Den kalla Jeju Matcha gör sig nämligen så mycket bättre på bild.

Denna veckan har varit väldigt kämpig för mig. Jag hade ett mentalt breakdown på gymmet i Lördags (innan vi gick ut och fikade). Tårarna bara forsade ner och sedan dess så har jag mått skit. Först trodde jag att det berodde på min pms men jag har mått så här hela Januari. Efter att ha googlat så misstänker jag att det är biverkningarna efter att ha slutat med p-piller efter hela 17 år som kommer och spökar. Av det jag har läst så är ångest och depression extremt vanligt. Vissa har till och med fått självmordstankar.

Depression efter att jag slutade med p-piller

Jag märkte ingenting när jag precis slutade med mina p-piller. Jag var precis som vanligt. Men nu hade jag inte ens tagit mig upp ur sängen om det inte vore för hundarna. Tack gode gud för dom! Allt är så fruktansvärt kämpigt just nu. Ta mig upp ur sängen på morgonen, gå till gymmet, gå till hundarna, äta, vara social etc. Jag tvingar mig själv att göra allt jag måste men det är så jobbigt när det känns som att jag ska bryta ihop när som helst.

Det kan ta månader innan hormonerna i min kropp är i balans igen

Tänk om jag hade vetat allt detta när jag började ta p-piller vid 17 års ålder… Just nu försöker jag bara fokusera på att ta mig igenom dagarna, en dag i taget. Det är svårt när jag inte känner någon glädje. Visst finns det stunder där jag skrattar, men jag saknar verkligen att vara mig själv. Mitt sprudlande, bubbliga jag. Känna mig oövervinnlig. Nu klarar jag inte ens av att se min egna spegelbild. Men hon finns där inne någonstans. Förhoppningsvis så kommer hon tillbaka snart även om hon känns väldigt långt borta.

Detta gör jag för att ta mig ur min depression

Fokuserar på jobbet

Detta är naturligtvis enklare sagt än gjort. Men som jag nämnde tidigare så är hundarna just nu min stora räddning. Precis som de var när jag började jobba som hundrastare 2017. Det fanns en tid när jag inte klarade av att lämna lägenheten ensam efter att en anhörig till mig blev mördad. Hundarna blev då min räddning för jag var tvungen att gå till dom och ta ut dom. Och precis så är det nu. Jag hatar att jobba utomhus nu när det är så fruktansvärt kallt. Men kärleken som jag får av hundarna, att se deras glädje varje dag när jag kommer. Det ger mig så mycket.

Att jobba med sociala medier när man mår dåligt är ett helvete

Det sista jag vill är att dela med mig av mina känslor och tankar just nu. Men jag vet att genom att dela med mig av mitt mående så kommer jag hjälpa andra. Kanske går du i tankarna på att också sluta med preventivmedel eller så är du precis där jag är nu, i en depression på grund av att din hormonbalans är all over the place. Du är inte ensam och det kommer bli bättre! Jag tror inte det spelar någon roll vilken typ av jobb jag hade haft nu. Jag hade ändå mått skit. Men att vara framför en kamera just nu är det absolut sista jag vill.

Försvinna in i en annan värld

Det kan vara allt från att se en serie, film eller försvinna in i böcker. Att fokusera på någon annans liv gör att man för stunden kan glömma sin egna verklighet. Kanske finna mod och styrka till att orka gå upp imorgon också.

Träna

Det är vetenskapligt bevisat att träning hjälper mot depression. Och även om jag inte känner samma glädje när jag är på gymmet som jag brukar göra. Så går jag fortfarande dit. Något som hjälper mycket är att jag har mitt träningsschema. Jag vet vilka övningar det är som jag ska göra och då behöver jag inte tänka så mycket utan bara gå dit, göra det jag ska och sedan gå hem.

Kommande vecka kommer bli extra jobb men jag kan inte gå in på varför just nu. Men det är bara att ta en dag i taget. Det är inte första gången som jag är i en depression så jag vet att det kommer bli bättre. Det bästa jag kan göra för mig själv är att fortsätta med mina rutiner och låta min kropp läka. Jag var lite för naiv när jag slutade med mina p-piller när jag trodde att jag inte skulle få några biverkningar alls. Men trots att jag mår skit just nu så är jag glad över att jag slutade. Detta om något är ett bevis på att stoppa kroppen full med hormoner är inte rätt beslut att ta. Till er andra som också kämpar i er vardag av olika anledningar, ni är inte ensamma.