För någon vecka sedan så fick jag hem ett brev där det stod att om jag ville så kunde jag beställa hem material till självprovtagning för HPV. Jag har gått på alla mina kallelser för att ta cellprov men detta är första gången som jag fått hem ett brev om att utföra självprovtagning själv. Jag vet inte varför de inte utför cellprov så som de alltid har gjort men en vän till mig sa att de kan vara för att de har för mycket att göra.
Vad är HPV?
Först trodde jag att jag skulle utföra ett cellprov på mig själv. Men Sari (min numera husläkare) förklarade att självprovtagningen gällde HPV. Men vad är HPV? Humant papillomvirus är ett mycket vanligt virus som finns i över tvåhundra olika typer. Några typer kan ge cellförändringar som i ovanliga fall kan leda till cancer, framför allt i livmoderhalsen. Några HPV-typer kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen. De syns inte och ger oftast inga besvär, utan kan bara upptäckas genom cellprovtagning. / Information från 1177.
Testet påminde väldigt mycket om Covidtestet fast att man tar proverna från en annan del av kroppen. Det var väldigt enkelt att utföra provtagningen själv. Jag var lite rädd att pinnen skulle gå av men det krävs kraft för att bryta av den. Nu när jag har skickat in mitt prov så tar det ca 2 månader innan jag får tillbaka provresultatet. Jag hoppas att detta självtestet leder till att så många fler väljer att testa sig. Jag har inte vaccinerats mot HPV men även om jag hade det så hade jag ändå valt att testa mig trots att jag haft samma partner hela livet. Får ni hem en kallelse om att beställa hem självprovtagning så gör det!
Så glad att vi hann fotografera dessa bilderna för nu är det bara grått och slaskigt överallt. Jag vaknade upp lite krasslig idag. Jag känner av i halsen men det gör inte ont. Har jag tur nu så blir det inte värre än så här. Jag sov dåligt inatt (5,5 timma) samt att lägenheten var rätt kall när jag vaknade så kan ha varit därför som jag kände mig lite krasslig. Promenaderna med Messi och Smilla idag gick lika bra som alltid. Imorgon blir det förmodligen våra sista promenader innan vovvarna ska på jullov.
Jag kommer naturligtvis att sakna dom jätte mycket. Men jag ser också fram emot att få en mindre sak att göra. Nästa vecka kommer jag dela med mig av resultatet för 2022 samt mina framtidsplaner inför 2023. Detta året har varit lärorikt på många sätt. Främst så har jag insett att jag inte kan göra allt och behöver prioritera min tid bättre. Även om jag älskar allt det som jag gör så behöver även jag vara ledig. Få tid att andas och återhämta mig. Resten av dagen så ska jag bara ta det lugnt och pyssla med mina växter.
Detta inlägget innehåller reklamlänkar för Ellos.se
Jag har haft den bästa helgen på länge. Igår tog jag tag i sånt som jag bara skjutit på i flera veckor. Tog ner lådor till källaren som är så full med lådor att man inte ens kan se in. Jag diskade ur krukorna som har stått på köksgolvet i månader. Bokade tvättid och sen tog jag det bara lugnt och det var så skönt!
Idag åkte jag ner till Anne-Marie för lite julmys. Hon hade hittat Nozeco Peach Bellini, en alkoholfri dryck som var så galet god. Det kan vara svårt att hitta goda drycker när man inte dricker alkohol men denna var magisk. Ska ta och köpa den till Nyår. Hon hade även köpt de största tårtbitarna som jag någonsin sett. Så himla gott.
Det super fina inslagspappret som jag har bloggat om tidigare hittar ni här. Alla tycker att det är så fint och jag älskar det! Just nu är det 20% rabatt på det. I julklapp, ska kanske tillägga att vi kommer ha ännu en julklappsutdelning då inte alla julklapparna har hunnit komma än haha. Men i första utdelningen så gav jag boken Ingen Press skriven av Sofia Viotti. Har läst så mycket bra om den så jag hoppas att hon kommer tycka om den. Av Anne-Marie fick jag ett te som jag verkligen älskar men aldrig kommer ihåg att titta efter när vi handlar. Blev så himla glad.
När vi sitter och spelar Mario Cart så skriker jag ”OMG DET ÄR EN ÄLG”. Anne-Marie tror att jag ljuger för att hon inte ska vinna men nej det var faktiskt en älg! Vi hade det så mysigt idag. Är så glad och tacksam för att ha fått dela hela mitt liv med henne och att vi än idag är så nära vänner. Vad vore mitt liv utan dig? ♡ Väl hemma så åt vi potatismos och köttbullar. Sen har jag redigerat lite bilder och så såg jag den nya dokumentären på Netflix The Volcano Rescue From Whakaari. Rekommenderar verkligen den om ni inte redan sett den. Spöktimmen gjorde ett avsnitt om händelsen som också är grymt bra.
Igår vaknade jag upp till de mest magiska landskapet ni kan tänka er. Vi hade hela 15 minusgrader ute och jag tror aldrig att det har varit så kallt här i Trollhättan under de åren som jag har bott här. Jag kan inte minnas att träden någonsin har varit så vackra som nu. Men det är kallt, riktigt kallt. Varje år så kan man se hur personer som bor högt uppe i norr gnäller på oss som bor så långt ner i landet när vi klagar på kylan ”Ni ska testa att bo i -30. Då snackar vi kallt”. Men kylan här nere i landet är helt annorlunda mot kylan där uppe. Här nere så är den rå. Isande på ett helt annat sätt. Och man märkte tydlig skillnad på snön. Vi som alltid brukar ha riktigt tung snö hade nu bara pudersnö. Men vackert är det.
Det har varit många avbokningar med hundarna denna veckan. Det som skulle blivit en fullspäckad vecka har lett till endast en hundpromenad om dagen. På ett sätt tycker jag det är skönt för min hjärna har redan gått på julledighet. Jag har inte alls samma energi och driv som jag haft tidigare. De enda jag vill är att ligga i sängen, äta choklad och se julfilmer haha. Men nu är det bara en vecka kvar till Julafton. Dock så kommer min lön bli total katastrof i Januari. Men har jag tur så kanske jag kan få ett samarbete eller två.
Efter jobbet igår så tog jag tåget ner till Göteborg. Johan skulle ha julbord på Universeum och då min favorit Gusse bor i närheten så åkte jag hem till honom så slapp jag sitta ensam hemma på kvällen. Min fina underbara lilla Gustav! Är det något som jag uppskattar med oss så är det att vi båda älskar mat. Så vi drog till Mr Cake och köpte deras Mr Räkmacka, Mr Salmon och Pancakes. Det var så galet gott! Vi köpte även med oss tre bakelser som vi mumsade på hemma hos Gustav medan vi spelade Mario Cart.
Gustav är utan tvekan en av mina bästa vänner. Vi började prata i Januari då han hittade mig via min Youtube kanal och sen dess så har vi pratat varje dag! Inte en enda dag har passerat utan att vi har pratat. Han är med mig på alla mina hundpromenader och jag är så lycklig över alla de fina vänskaperna som jag har fått detta året. Jag är inte rik när det kommer till pengar men jag är rik när det kommer till mina vänner. Och det är inget som jag någonsin kommer ta för givet.
Jag är inte rik när det kommer till pengar men jag är rik när det kommer till mina vänner
Förutom att Gustav älskar att äta så älskar han att vara framför kameran till skillnad från alla mina andra vänner. Känns skönt att kunna visa att han faktiskt existerar på riktigt. För många år sedan fick jag faktiskt en kommentar där personen påstod att jag fejkade min relation till Johan och min bästa vän. Att jag helt enkelt gick ut och beställde två tallrikar med mat men att jag egentligen satt där ensam. Så då började jag fotografera deras händer för att visa att de faktiskt var där haha. Tänk allt konstigt man har fått läsa genom åren.
Jag mötte upp Johan och en av hans kollegor som vi körde hem vid 22:30 ungefär. När vi skulle gå över övergångsstället för att ta oss till Gothia så såg jag något som krossade hela mitt hjärta. Hade inte Johans kollega varit med oss så hade jag brutit ihop totalt. Bara att skriva detta så tränger tårarna upp och jag får bita ihop för att inte börja gråta.
Vid övergångsstället så satt det en hemlös man. Där gick jag i Johans tjocka vinterjacka och frös. På marken sitter en man med en filt och det är så kallt ute att filten har börjat frysa och bildat iskristaller. Han satt och vevade med armarna. Förmodligen i ett försök att hålla sig varm. Och där står jag i Johans varma vinterjacka och bara går förbi. Allt jag ville var att gå fram till denna mannen och hjälpa honom. Och det finns inga ursäkter till varför jag inte gjorde det. Jag kan säga att vi hade en lång resa hem och vi båda skulle upp idag och jobba. Jag kunde inte ge honom min jacka för att det är inte min jacka och jag själv har inte heller någon vinterjacka. Ursäkterna är många men det enda rätta hade varit att försöka hjälpa mannen på något sätt. Ringa polisen, boka ett hotellrum åt honom, i alla fall gå fram till honom och se hur det var med honom.
Vi har hemlösa här i Trollhättan. Jag träffar många av dom när jag är ute med hundarna. Jag är reserverad då jag inte vet om de är påverkade och kanske har vapen på sig. Men de gånger då de har tagit kontakt med mig så ger jag dom alltid ett leende och ibland byter vi några ord mellan varandra. Jag vill att de ska veta att jag ser dom. Att de är människor i mina ögon. Förra året ordnade jag en insamling till kvinnojouren där jag med flera donerade kläder, elektronik och liknande. Det gör mig ledsen att jag inte har ordnat något liknande i år.
Det är så många som far illa och julen är en väldigt känslig tid för många. Det var därför jag startade Julmys i min växtgrupp. Även om vi fysiskt inte kan vara tillsammans så kan vi alla skriva till varandra och fira jul tillsammans för ingen ska behöva vara ensam vid jul. Efter att ha sett den hemlösa mannen igår så gjorde det att jag känner en enorm tacksamhet för det jag har men också skuld att jag inte gör mer för andra som behöver det.
