I Måndags hade jag tid hos en Ortopedi. Ni vet att jag de senaste månaderna har spenderat mycket tid hos tandläkaren. Det hela började med att jag noterade att mina tänder hade flyttat på sig. Då fick jag komma in regelbundet för att se om det fortsatte att flytta på sig. Sen så upptäckte jag att jag hade en lös tand och då tog allt fart ordentligt. Bara detta året så har jag varit hos tandläkaren 7 gånger och då räknar jag inte med de två besöken som jag har gjort denna veckan.
Jag fick en remiss till Ortopedi då min tandläkare upptäckte att jag har ett kraftigt bettfel. Det är så pass allvarligt att jag kommer behöva opereras och ha tandställning. Det ”positiva” i detta är att det förmodligen kommer gå under högkostnadsskyddet vilket betyder att jag kommer betala en väldigt liten summa jämfört med vad det egentligen skulle kosta för att få detta reglerat. De ska skicka in bilder för att ansöka om detta. I September så ska jag tillbaka för att se om jag får det beviljat och hur planen i så fall kommer att se ut.
Jag har gråtit så mycket denna veckan
Vem som helst kan förstå att det inte är roligt att få tandställning när man är i min ålder. Speciellt inte när man har ett jobb som inkluderar bilder/videos på en själv. Men det som jag tycker är så fruktansvärt jobbigt är att jag kommer behöva opereras. Jag har aldrig blivit sövd tidigare och jag är så fruktansvärt rädd för att jag inte kommer vakna igen. Risken att det sker är säkert minimal men jag får sån grov ångest bara av att tänka på det.
Något som är positivt är dock att jag kommer behöva ha tandställning i 1,5 år innan jag opereras. Vilket betyder att jag kommer hinna klart med min viktresa. Jag trodde först att jag gjorde operationen och sedan fick tandställning men i och med att jag ska ha tandställningen så pass länge så borde jag hinna klart. Sen med operationen så kommer jag behöva vara sjukskriven och jag får inte äta fast föda på flera veckor. Jag kommer förmodligen inte få i mig tillräckligt med protein, förlora muskelmassa och gå ner i vikt. Men detta är nödvändigt för att jag ska kunna leva ett bra liv i framtiden.
Mitt bettfel påverkar inte bara min förmåga att äta
Ortopedi kunde se att jag behöver anstränga mina käkar bara för att stänga munnen och han kunde även se att jag har andningssvårigheter på grund av bettfelet. Jag har aldrig förstått hur allvarligt mitt bettfel har varit förens nu. Jag vet inget annat men jag ska vara glad att jag ens kan tugga min mat. Nu får vi bara hålla tummarna för att jag blir godkänd och då inte behöver betala hela summan själv. Han sa att chansen att jag blir beviljad är jätte stor då mitt bettfel är så allvarligt. Men jag vågar inte ta ut något i förväg.
