1   48
1   23
1   26
1   31
4   30
2   21
10   41
3   26

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Antiloper en bok av Ester Roxberg
Antiloper. De har inte mycket gemensamt, Astrid och Ellen. Ändå blir de vänner, den första dagen på terminen och för alltid. Föreställer de sig. Tills något händer. Något händer med Ellen som gör att hon försvinner längre och längre in i sig själv, bort från världen och bort från Astrid.

Hade jag gått i gymnasiet så hade jag förmodligen älskat denna boken. En bok om de svåra tonåren, om att hitta sin väg i livet och där mörkret ibland tar över och man ser ingen utväg. Jag var väldigt trasig under min ungdom. Hade ett allvarligt självskadebeteende och utsatte mig själv ofta för fara. Jag brydde mig inte ifall jag skulle dö för sanningen var att jag längtade efter döden.

Världen var för hemsk för att leva i och allt jag vill var att slippa må så dåligt

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Så när karaktären Ellen försvinner in i sitt mörker så kan jag relatera till det. Och jag förstår Astrids tankar. För jag hade själv en bästa vän som hade svårt att sova på nätterna. För hon visste inte vilka jag umgicks med eller om jag ens skulle överleva natten. Jag pratar sällan om det som varit för som ni säkert förstår är det extremt jobbigt. Men ärren på mina armar avslöjar att mitt liv inte har varit enkelt.

Även om jag kunde känna igen mig i Antiloper så tycker jag inte om sättet som boken är skriven på. Jag upplever den som rörig. Boken utspelar sig för de mesta ur Astrids perspektiv men jag hade nog velat ha ett större djup. Vissa sidor är så störande där författaren väljer att rabbla upp en massa saker som: chipspåsar, cigaretter, collagetröjor, cybervärldar, dagboksanteckningar, discokulor, drömmar osv. Sen tycker jag det läggs alldeles för mycket fokus på saker runtomkring istället för karaktärerna.

Antiloper en bok av Ester Roxberg

Jag tror som sagt att jag hade tyckt om boken om jag gick i gymnasiet. Just för att jag hade kunnat relatera så mycket till Ellen i boken. Men som vuxen så hade jag velat ha ett större djup. Boken tar upp ett otroligt viktigt ämne men jag känner att jag hade velat ha mer. Nu känns det som att författaren bara är vid ytan och nuddar istället för att dyka rätt ner. Om ni har läst boken, vad tycker ni? Delar ni min uppfattning eller håller ni inte alls med?

Hon hette Esmeralda recension

Hon hette Esmeralda | Melinda Jacobs

Hon hette Esmeralda | Melinda Jacobs

I denna boken får vi följa Melinda som var Esmeraldas fostermamma. När Esmeralda endast var 7 veckor gammal så hämtade Melinda henne. Redan innan hon hade sett Esmeralda så älskade hon henne oändligt. Därför gör det så fruktansvärt ont att läsa denna boken med vetskap om de öde som Esmeralda fick.

Hon hette Esmeralda utspelar sig under tre olika tidsperioder. Melindas barndom, samtalet när de fick veta att de skulle få Esmeralda och när Melinda får veta att Esmeralda är död. Boken har 434 sidor och lagom långa kapitel. Tack vare att Melinda berättar om sin barndom så får man en väldigt tydlig bild av vem hon är som person. Redan som barn var hon otroligt omhändertagande och hon visste tidigt i livet att hon ville hjälpa barn som hade det svårt.

Hennes sorg och smärta träffar rätt in i hjärtat när man läser ord för ord hur hon beskriver sin rädsla, besvikelse och hopplöshet. Hon gick över berg för att rädda Esmeralda men socialtjänsten svek skulle sluta med att Esmeralda dör under vad jag själv skulle klassa som tortyrliknande förhållanden.

Hon hette Esmeralda | Melinda Jacobs

Vissa delar av boken är fruktansvärt jobbiga att läsa. Man blir fysiskt illamående. Jag önskar att jag hade vetat om detta när Melinda var i sitt livskamp så att vi tillsammans hade kunnat göra upp en plan för att rädda Esmeralda när så många andra vuxna vände henne ryggen. Jag kan inte ens förställa mig hur otroligt dåligt Melinda måste må. Även om det har gått ett år så måste hon leva med såna fruktansvärda skuldkänslor. Det gör så ont i mitt hjärta för Melinda gjorde allt som hon kunde och lite till. De som ska ha skuldkänslor är alla de vuxna som svek både Esmeralda och Melinda. Jag hoppas att de aldrig någonsin får sova en natt utan mardrömmar. De borde ställas inför rätta för såna grova tjänstefel kan inte sopas under mattan.

Att läsa om hur ett barn på 3 år endast vägde 10 kg och hade 102 skador på kroppen, 4 narkotikaklassade preparat i och på kroppen, hjärnblödning, en bruten handled och lunginflammation orsakat av inandning av maginnehåll. Det bryter ner vem som helst. Det går inte att förstå hur hennes biologiska föräldrar kunde utsätta henne för detta.

Lilla Hjärtats död påverkade hela Sverige

Melindas otroliga styrka ledde till att nya lagar stiftades här i Sverige. Och förhoppningsvis kommer vi aldrig någonsin behöver läsa om ett barn som går samma öde som Lilla Hjärtat. Jag beundrar verkligen Melinda för hennes styrka. Jag förstår inte hur hon har orkat ta hand om fyra barn samtidigt som hon har fått gå igenom allt detta med Esmeralda.

Hon hette Esmeralda | Melinda Jacobs

Hon hette Esmeralda är en bok som griper tag i en och som sedan håller en fast. Även när du har läst ut boken så kommer man förmodligen alltid bära med sig sorg och ilska. Man är ledsen över att ett litet barn har mist sitt liv på ett fruktansvärt sätt. Man lider med Melinda och hennes familj för att de har mist ett barn, syster och barnbarn. Sen är man så fruktansvärt förbannad på de vuxna som lät detta ske. Det de har gjort mot Melinda och Esmeralda är omänskligt.