Euphoria säsong 1-2

När Zendaya skapade historia 2022 genom att vara den yngsta som vunnit för andra gången en Emmy för Best Actress in a Drama Series för sin roll i Euphoria så kände jag att det var dags att se denna serien som så många pratar om. Serien är raw med stort R. Detta är ingen serie som du ska se om du på något sätt är självdestruktiv.

Zendaya spelar Rue. En 17 årig tjej med ett stort drogproblem. Hennes tolkning av Rue är så extremt bra att man glömmer av att inget av detta är på riktigt. För det känns som att det är på riktigt. Du känner den brutala ångesten, rädslan, tomheten som ekar i ett tonårshjärta. Alla skådisarna är fruktansvärt bra och om man tycker att 13 reasons why var brutal så är det inget mot vad Euphoria är.

Under vissa scener så var jag tvungen att stänga av ljudet för jag klarade inte av det. På ett sätt var det som att återuppleva mina trasiga tonår. Jag var så trasig och det enda jag ville var att vara mer trasig för hel skulle jag aldrig bli. När man är i en djup depression så ser man ingen utväg. Jag har stort förståelse för de personerna som tar sina liv för jag vet hur de känns när man inte ser en annan väg än döden.

Det finns inte en enda karaktär i Euphoria som jag inte tycker om. Alla är unika och jag tror att man kan känna igen sig i flera av dom. Tyvärr så ser många ungdomar liv ut så här. Droger, sex, bekräftelse, avundsjuka, ensamhet. Om jag inte minns helt fel så tror jag serien har en åldersgräns på 18 år. Detta är inte ens serie som en 15 åring ska se. En 15 åring har ingen möjlighet att se serien på samma sätt som en vuxen. Hade jag sett Euphoria som 15 åring så hade den triggat igång mig till att bli ännu värre.

Är Euphoria bra?

Serien är inte bra, den är ett mästerverk. Jag brukar alltid säga att vara skådis är ett av de svåraste jobben som finns och det står jag fast vid. Jag hade aldrig klarat av att ta mig igenom många av de scenerna som är i denna serien. Aldrig! Den är fruktansvärt jobbig att se men samtidigt så finns det något fint i allt de trasiga. Vill också ge serien cred för ofta så är det endast de kvinnliga könsorganen som visas men i Euphoria så får vi se så mycket av de manliga könsorganet att man tillslut inte ens reagerar.

Jag älskar serien lika mycket som jag mår dåligt av den. Med mitt förflutna så är det väldigt svårt att se mycket av det som sker i serien. Jag förlorade en vän i överdos när jag var 21 år gammal så naturligtvis blir jag påmind när det är så mycket scener med droger. Men jag tycker det är en sevärd serie men kanske att man ska se den tillsammans med någon om man har ett liknande förflutet som jag. Eller att man har nära och kära som man kan prata med om vissa avsnitt är alldeles för jobbiga.