Jag tänkte att det kunde vara kul med En dag i mitt liv inlägg.
Skulle det vara så att ni gillar denna typen av inlägg så kan jag fortsätta med dom.
/
I thought it could be fun with an One day in my life post.
If you like this kind of posts please let me know and I will do more of them.

Om blickar kunde döda haha. Bonzo var inte alls glad när jag väckte honom imorse för att ta ut honom. Fick han bestämma så skulle vi inte gå ut förrän efter tolv. Älskar honom mest i hela världen ändå <3

08:00 (8 am)

Jag gjorde mitt morgon kaffe som jag inte kan leva utan och sen startade jag datorn. Kollade mailen, svarade på kommentarer och sen gjorde mig i ordning. Tog ut Bonzo på en promenad där jag fotograferade lite. Skulle vara väldigt roligt att veta vart ni bor och om ni också har mycket rönnbär? Man säger att om träden får mycket rönnbär så blir det en kall vinter. Här i Trollhättan är det fruktansvärt mycket rönnbär, har aldrig sett så mycket som i år så det blir spännande att se ifall det stämmer.
/
I started my day with making coffee. Just something that I can´t live without and then I started my computer. Check my emails, answered your comments and made myself ready. Took Bonzo out for a walk and shoot some pictures. 

11:00 (11 am)

Äntligen dags att klippa sig! Det visade sig att min frisör hade brutit benet så en ny tjej fick klippa mig. Stort steg för mig för jag har alltid gått till Sofia sen hon öppnade men den nya tjejen var så himla gullig. Vi hade så roligt och det kändes så himla härligt att få bli ompysslad. Bäst av allt är att bli av med de slitna topparna i håret. Nu är det 4 cm kortare men så mycket finare.
/
Finally it was time to cut my hair! My hair dresser had broken her leg so I had a new girl cutting my hair. Big step for me because Sofia has always been my hair dresser since she open the store. The new girl was so sweet and we had so much fun. It felt so good being pampered and the best of all was getting rid of the split ends. Now my hair is 4 cm shorter but so pretty.

15:00 (3 pm)

Jag och Anne-Marie åkte ut till Överby idag då jag ville att hon skulle testa Rosegarden. Som tur är tycker hon om det lika mycket som jag. Hon testade även sushi för första gången, eller ja hon testade med avokado. Måste säga att jag var imponerad då det var första gången hon åt med pinnar. Dock tyckte hon inte om det men sushi är inte för alla. Jag tyckte riset smakade så himla gott denna gången. Första gången så smakade det för mycket vinäger men nu var det riktigt gott.
/
Me and Anne-Marie went to Överby today because I wanted her to try the food at Rosegarden. Lucky she like it just as much as I do. She tried sushi for the first time but she did not like it. She only tried the one with avocado but sushi is not for everybody. I must say that I was impressed that she could eat so good with the sticks.

17:30 (5:30 pm)

När Anne-Marie åkte hem så fick jag ta tag i disken och laga mat till Johan. Nu resten av kvällen ska jag sätta mig ner och jobba då jag inte haft någon tid till att sitta framför datorn. 
/
When Anne-Marie had left it was time for me to do the dishes and make dinner for Johan. Now the rest of the evning I will sit down and work because I haven´t had any time in front of the computer. 

Jag vet att jag fått många nya läsare så jag tänkte bara snabbt berätta lite om min historia. Under hela min uppväxt levde jag under kidnappnings hot från min pappa och hand familj. Vid 14 års ålder började jag att skära mig i armarna, fick ätstörningar, röka och dricka alkohol. Vid 16 års ålder började jag testa droger och var självmordsbenägen. Detta höll på tills det att jag blev 21 år gammal. Vet att jag fick ett återfall när jag fick veta att en vän till mig dött av en överdos men jag lyckades ta mig ur det. Jobbade och studerade. Johan och jag blev sambos och sen när hans kusin blev mördad så fick jag återfall men av ett annat slag.
/
I know that I´ve gotten a lot of new readers so I want to tell you a bit about my story. When I grew up I was living under kidnapping threat from my own father and his family. At 14 years old I started cutting my self, got an eating disorder, started smoking and drinking alcohol. I was doing this until I turned 21. I got an small relapse when I got to know that one of my best friends earlier had died from an overdose but I took myself out from that dark place. I started to work and study. Me and Johan started to live together but when his cousin got killed I got a relapse again but in another way.

Jag börja isolera mig såpass mycket att jag inte kunde gå och handla ensam. Vågade inte gå ut ensam heller för den delen. Hade jag inte haft Bonzo så hade jag förmodligen behövt professionell hjälp. Jag har sen flera år tillbaka jobbat väldigt mycket med att hitta tillbaka till en normal vardag. Förr var jag livrädd för att gå ut och gå promenader men idag får jag ingen ångest alls innan vilket är ett så stort framsteg. Jag klarar av att handla ensam och gå ut för ärenden. Det som är mitt största problem just nu är att jag är livrädd för att åka bil på vägar jag aldrig åkt på tidigare eller om vi ska åka långt. Då får jag sitta och kämpa med att hålla tillbaka tårarna för jag är hela tiden livrädd för att vi ska vara med i en bilolycka och dö. Jag tycker fortfarande att det är jobbigt att gå ut och hitta på saker vissa stunder men jag tvingar mig själv. När jag och Anne-Marie åkte till Göteborg senast så mådde jag jätte dåligt men då sa jag även det till henne och jag tror det är viktigt att man förklarar för personerna som är med en hur man känner så att dom kan försöka hjälpa en.
/
I started to isolate myself a lot and I could not even go shopping on my own. I was so scared that something would happen to me that I could not leave our apartment by myself. If we did not have Bonzo I know that I would have needed professional help. I have been working on myself for some years now to get back to normal. I was so scared of going out on walk but today I don´t feel any fear at all and that is a very big step for me. Today I can go shopping by myself and to errands. My biggest problem right now is when we are driving on new roads or driving far. I am so scared that we will be involved in a car accident that I everytime are fighting not to start crying. When me and Anne-Marie were going to Gothenburg I did not feel good at all so I told her about how I felt and talking about it really helps.

Jag har fått jobba stenhårt med mig själv alla dessa åren. Mitt mål är att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Men också acceptera att jag förmodligen aldrig kommer känna mig trygg när det är mycket människor runt omkring mig. Att vara ute och gå i naturen var en så stor del av mitt liv. Det var mitt sätt att träna, ladda om och helt enkelt må bra. Att inte ha kunnat göra detta på så lång tid har resulterat i en försämrad fysisk hälsa. Jag har haft ont i svanskotan, ryggen och kroppen överlag. Vilket inte är konstigt då jag gått upp 20 kg under dessa åren. Att vara ute och gå två långpromenader två dar i rad är så stort för mig. Det är jobbigt både psykiskt och fysiskt men jag vill inget annat än att må bra igen.
/
I have been working so hard with myself these years. My goal is to be able to live as normal as possible. But I also accept that I probably never will feel safe in a space with a lot of people around me. Being out in nature doing my power walks was a big part of my life. That was my way of working out, reload and feel good. Not being able to do this have resulted in health issues. I have lower back pain and feel sore. No wonder when I gained 20 kg under these years. Being able to walk on two long walks two days after each other is a very big step for me. It´s hard both mentally and physically, but I only want to feel good again.